Brosk är en av de mest motstÃ¥ndskraftiga vävnaderna i kroppen för regenerering. Men detta kan vara pÃ¥ väg att vara löst. Ett forskarteam i USA har lyckats regenerera brosk, genom att skapa en 3D-modell av en broskdel, som sedan ”odlades” direkt i kaniner. Cellerna till brosket var kaninernas egna, och sÃ¥ledes undveks riskerna för bortstötning. Kaninerna som behandlades genom denna metod, Ã¥terfick efter 8 veckor sin rörlighet till nästan 100 %.
Målet är att kunna utveckla denna metod för att kunna ersätta skadat brosk och leder hos människor, exempelvis ledsjukdomen artros som drabbar en större del av den äldre befolkningen.1 Ungefär en miljon svenskar har artros idag.
Olika metoder för att mäta halten av D-vitamin i blodet ger väldigt olika resultat. Den vanligaste mätmetoden tycks vara mest osäker, visar en ny studie.
– Enligt min mening finns goda skäl för många laboratorier att ompröva vilken metod de ska använda för D-vitaminanalyser, säger professor Karl Michaëlsson vid Akademiska sjukhuset och Uppsala kliniska forskningscentrum (UCR) till Upsala Nya Tidning.1
Enligt artikel i Dagens Nyheter är te och kaffe inte vätskedrivande, vilket en ny studie ska omkullkasta den tidigare uppfattningen:
Studien omkullkastar den vanligaste teorin om att det skulle vara vätskedrivande att dricka kaffe eller te. Eftersom te dessutom innehåller flavonoider, antioxidanter som motverkar cellers nedbrytning, rapporterar BBC:s nätupplaga.
- Att dricka te är faktiskt nyttigare än att dricka vatten. Vatten ersätter i praktiken vätska. Te ersätter vätska och innehåller samtidigt antioxidanter så drycken har två saker som talar för den, säger doktor Carrie Ruxton som lett studien som publicerats i tidskriften European Journal of Clinical Nutrition, till BBC.
I samma studie ska det också enligt forskarna vara bra skydd mot hjärtinfarkt.1
Kommentar
Uppfattningen om att te och kaffe är vätskedrivande, är en känd myt. Dock så är inte denna nya studie den första som motbevisar detta. Exempelvis finns det en studie från 2003 där forskarna inte fann stöd för att koffeinhaltiga drycker är vätskedrivande, och ska därför inte anses vara ett problem i situationer där vätskebalans är viktigt.2
Enligt tysk studie så är skräpmat kopplat till högre fall av astma medan nyttigare mat är kopplat till lägre risker att drabbas av det. Studien är genomförd på Ulm universitet.
Studien är genomförd genom en analys av data insamlat på 50 000 barn under en tioårsperiod från 20 olika länder (med varierande ekonomisk situation, och de fann att högt intag av hamburgare hade högre prevalens av astma under deras livstid. Definitionen på högt intag av hamburgare var minst tre eller mer per vecka. Intag av mat som grönsaker, frukt och fisk var associerat med lägre risk för astma under livstiden.1
Ny forskning visar att Alzheimers sjukdom uppstår i beta-amyloids oligomer, snarare än amyloidplack som man hittills trott. Placket beskrevs redan för 100 år sedan, och de senaste decennierna har det diskuterats flitigt om det är av skadlig, skyddande eller helt enkelt oskadlig karaktär för hjärnan. Flera forskargrupper tror numera att flytande klumpar av amyloid (oligomer) är orsaken till den patologi som Alzheimers sjukdom skapar.
Forskare på Mount Sinai School of Medicine, USA, tog fram möss som producerade oligomer, men inga plack. Dessa möss fann man hade samma skador och patologi som möss med både plack och oligomer. Denna upptäck kan leda till att nya terapier som läkemedel kan utvecklas som attackerar oligomer.1
Även japanska forskare har nyligen gjort samma upptäckt om oligomerer.2
Annan ny forskning gällande placket beta-amyloids roll, visar att det kan tillhöra en del av kroppens bakteriedödande skydd, snarare än orsak till Alzheimers sjukdom.3
Kommentar
Vi vet att hjärnan har en inflammation i närvaro av Alzheimers sjukdom. Kan inflammationen vara kopplat till hjärnans försvarssystem, det bakterieskyddande placket? Om så, vad triggar kroppens försvar och vad försvarar den sig emot? Kan beta-amyloid uppstå som ett skydd mot oligomerer? Varför uppstår oligomerer?
”Evigt ung med hjälp av krämer och operationer. Eller varför inte frysa ned sig själv som död och hoppas att man Ã¥teruppstÃ¥r. Drömmen om att skjuta upp Ã¥ldrande och död finner inga gränser.”1
I Uppsala Nya Tidning finns en artikel, allmänt skriven, om jakten på evigt liv och om framtida terapier. Ni hittar artikeln här:
Ämnet sulfonafan som finns i broccoli har visat sig bromas cancerstamceller i typen bröstcancer, enligt en ny studie. Nuvarande kemoterapi är ineffektiv mot cancerstamceller, och forskare tror att genom begränsning av dessa celler, kan cancerspridningen bromsas. Studien genomfördes på möss med bröstcancerstamceller, och injektionen av sulfonafan visade sig vara effektiv mot cancercellerna, med en effektiv reduktion av dem på mellan 45 och 75 %.1
Broccoli som äts vid normalt intag i mat, har dock inga tillräckliga mängder av sulfonafan. Forskare hoppas på att kunna utveckla läkemedel baserat på högre doser sulfonafan för cancerbehandling.2
Världens äldsta person, en 114-årig japansk kvinna, har avlidit.
Kama Chinen dog den 2 maj. Hon var då 114 år och 357 dagar, skriver Guinness rekordbok på sin hemsida.
Världens äldsta person är nu Eugenie Blanchard, en kvinna född den 16 februari 1896 på den karibiska ön Guadeloupe, enligt Gerontology Research Group, som håller i registret över de äldsta personerna.1
Mer läsning om dessa hundraÃ¥ringar finns pÃ¥ engelsksprÃ¥kiga Wikipedia: Wikipedia – Centenarian
Forskare i USA tror att läkemedlet metformin, som används som blodsockersänkade hos diabetespatienter (typ 2), kan användas i behandling mot cancer. Forskarna gav orala metformin till möss med lungcancer (cigarettorsakad), och de fann att efter 13 veckor hade tumörerna minskat 40 till 50 % i storlek. Största effekten fann man vid injektion av metformin, där tumörerna minskade med 72 %.1
Missa inte kvällens avsnitt av Vetenskapens värld på SVT2 klockan 20.00 idag, 3 maj.
Snart kan vi laga oss själva med våra egna celler, stamcellerna. Vetenskapens värld berättar i kväll om stamcellens historia. Vi möter Sir John Gurdon, 77-årig brittisk biolog och het nobelpriskandidat. Han klonade världens första djur, en groda, redan 1958 långt före fåret Dolly. Vetenskapens världs reporter besöker också en nyupptäckt 5 000 år gammal kultplats i Skåne samtida med brittiska Stonehenge.
Sir John Gurdon upptäckte att människans celler innehåller mycket mer information än de använder. Hans upptäckter visar att varje cell, trots att den utvecklats vidare och blivit en hudcell eller en levercell, fortfarande behåller all information som behövs för att bli någon annan cell. Denna egenskap hos cellen är grunden för stamcellsforskningen, vars mål är att använda outvecklade celler och få dem att utvecklas till det man själv önskar.1
Enligt en ny italiensk studie så har man funnit en påverkande koppling mellan alkohol och åldrande på cellulär nivå. Studien har även funnit en koppling till cancer.
Forskarledaren Dr. Andrea Baccarelli vid Milanos universitet har i en studie funnit att alkohol kan förkorta cellernas telomerer. Studien genomfördes på 59 deltagare som missbrukat alkohol, och 22 procent konsumerade fyra eller flera alkoholhaltiga drycker. Även studie på 197 deltagare med varierande alkoholkonsumtion. Vid mätning av telomererna bland alla deltagare, fann man att alkoholmissbrukarna hade mer än hälften så långa än de som inte missbrukade alls. Enligt forskarna kan detta påverka åldrandet samt en ökad risk för cancer.1
Resultaten presenterades vid årsmötet av American Association for Cancer Research i Washington, USA.
Kommentar
Studien säger klart och tydligt att riskerna för tidigt åldrande och cancerrisk ökar vid hög alkoholkonsumtion. Inget framgår att normal alkoholkonsumtion är av negativ karaktär. Resultatet av studien har troligen inte heller tagit i beaktande av de nya forskningsstudier som visar livsförlängande och positiva hälsofördelar med lagom alkoholkonsumtion, främst rödvin. Se mina tidiga poster om alkohol som 10 skäl att dricka rödvin?, Vin minskar risken för benskörhet och Resveratrol i svensk media.
Igår publicerade tyska forskare en upptäckt om hur ett mänskligt protein som vanligen kommunicerar mellan celler även bromsar cancertumörers tillväxt. Proteinet kallas för interferon-beta, som används redan i visa cancerterapier, men inte enligt den nya upptäckten. Den nya upptäckten har visat att interferon-beta stryper cancertumörerna från att koppla upp sig mot kroppens blodkärl. Detta gör att inget blod kan tillföras tumören och tillväxten bromsas. Interferon-beta är redan känt för dess inblandning i att aktivera immunförsvaret mot virusangrepp i kroppen. Med den nya upptäckten så ser man alltså att interferon-beta kan störa de ämnen som är tillväxtfaktorer för tumören.1
Inteferon-beta upptäcktes redan 1957, och har exempelvis använts i försöksbehandlingar mot multipel skleros.2
Forskare på McGill University i USA har utvecklat nanotuber i DNA-format, som har möjlighet att kapsla in och leverera läkemedelsmolekyler. Tanken med dessa DNA-nanotuber är att de ska kunna användas i framtiden i behandling mot bland annat cancerceller.1 Detta är en av de många framsteg som tas inom nanoteknologisk medicin.
Dagligen kommer mängder av nya rön och studier inom medicin och sådant som är relaterat till åldrandeforskning. Det är mycket svårt att konsumera all information, men oftast så glömmer man bort gamla studier som är mycket intressanta. En äldre studie som jag hittade visar en relativt okänd risk relaterat till en mycket vanlig läkemedelssubstans:
Inflammationer är en starkt bidragande orsak till Ã¥ldrande och sjukdomar, och att kroppens förmÃ¥ga att avgifta sig själv är viktig i den förebyggande processen av inflammation. MÃ¥nga människor världen över äter paracetamol, en av de vanligaste läkemedlen som används bland annat som febernedsättande och smärtstillande. En vanlig missuppfattning är att det är antiinflammatoriskt och att användningen i det syftet är säkerligen starkt utbrett. I Sverige säljs paracetamol under varumärken som Alvedon, Panodil med flera. Känt är att paracetamol pÃ¥verkar levern ordentligt, och riskerna för leverskador är stora och inte helt ovanliga. Men om doserna är rekommenderade, borde det väl inte ha negativ verkan? Troligen inte pÃ¥ levervärden, men paracetamolet kan pÃ¥verka kroppens förmÃ¥ga att avgifta sig. När vi intar paracetamol sÃ¥ höjs nivÃ¥erna av kroppens avgiftningsämnen, främst tripeptiden glutation i levern. Glutation bryter ner paracetamolet och gör det ”ofarligt”. Förhöjda glutationnivÃ¥er är relaterat med antiÃ¥ldrande effekt. SÃ¥ finns det dÃ¥ negativ verkan av paracetamol och kan det motverka inflammatorisk Ã¥ldrandefaktor?
I en studie från 1985, hittade jag en intressant studie som visade att paracetamol gör att leverns glutationnivåer ökar. Detta borde innebära hypotetiskt att förhöjda glutationnivåer tillsammans med paracetamolet förbättrar avgiftning, eller inte? Studien visade att paracetamolet förbrukade 99% av all glutation i levern. Detta innebär alltså en risk att glutation inte finns på annat håll att avgifta andra toxiner i kroppen, när paracetamol är närvarande.1
Detta skulle enligt min egna hypotes leda till att risk för inflammation ökar, då leverns avgiftningsfunktion begränsas till 99% i samband med paracetamolintag, samt risk för skador av andra toxiner som inte kan avgiftas. Risken finns då vid både enskilda intag och kontinuerliga intag över längre perioder. Paracetamol kan också ha fler nackdelar och biverkningar som inte kan registreras som primära, utan sekundära i förhållande till försämrad avgiftningsfunktion. En studie från 2008 visade att barn som intog paracetamol, löpte 3 gånger så stor risk att utveckla astma än de barn som inte intog paracetamol. 2 Forskarna kan inte förklara sambandet här, men detta kan enligt mig bero på de ovan nämnda orsakerna med reducerad avgiftningsfunktion i kroppen, som sedan gör att inflammation kan utvecklas, och som i detta fall i barnens luftrör. Det finns exempelvis studier som visar samband mellan glutation och lunginflammationer.3 Andra indikationer på låga glutationnivåer visar också kopplingar till hjärt- och kärlsjukdomar.4 Detta behöver inte nödvändigtvis kopplas till paracetamol, men det kan finnas hypotetiska möjligheter att det ökar riskerna, exemplet som man kan se mellan paracetamol och inflammatorisk astma hos barn.
En ny kinesisk studie på 976 män och 1030 kvinnor över 65 år gamla, visar att daglig konsumtion av grönt te kan förlänga längden på telomererna. Främst visades de positiva resultaten på mangruppen. De som drack 3 koppar grönt te hade bättre påverkan på telomerernas längd än de som drack mindre koppar (cirka 0,28 koppar).1
Forskare på Harvard Medical School i Boston, USA, har gjort en upptäckt där man funnit att ungt blod har en förmåga att föryngra en äldre kropps blod. Forskarna satte samman kirurgiskt en äldre mus och en ung mus blodsystem, så att den äldre musens blod blev exponerat för den unga musens blod. Forskarna fann att den äldre musens blodstamceller blev föryngrade, och att även hela blodsystemet föryngrades. De vet inte varför resultatet blev så, men det mesta tyder på att stamceller agerar efter den miljö de exponeras för.1
Se också en intervju med Amy Wagers, en av forskarna bakom studien här (engelskt tal).2
Australiensisk studie utförd på 8000 män över 25 års ålder, under sex och ett halvt år, visade att för varje timme tillbringad framför television ökade dödligheten. Den ökade med 18 procent i dödliga hjärtsjukdomar, och elva procent i allmän dödlighet. De som tillbringade mer än fyra timmar framför television, hade 80 procents högre risk för dödlighet i hjärtsjukdomar.1
Metoderna för att transplantera in stamceller i kroppen har varit krÃ¥ngliga, främst beroende pÃ¥ att miljön är ganska hÃ¥rd där de sätts in, samt att kroppens immunförsvar gÃ¥r till attack mot de transplanterade unga stamcellerna. Forskare pÃ¥ Hong Kongs universitet och Massachusetts teknologiska institut, har tillsammans förbättrat denna transplantationsteknik. För forskarna var det viktigt att kunna skapa en miljö som reglerade cellernas aktivitet genom att försena deras tillväxt och mognad, samt att försvara dem mot kroppens immunförsvar. Den huvudsakliga metoden de utvecklade för att komma runt problemen var att använda sig av nanoteknik, där de byggde upp en byggnadsställning av nanofibrer, som stamcellerna sedan kunde växa till sig pÃ¥ i bestämda former. Metoden kallas för ”självorganiserande byggnadsställning av nanofibrer” (SAPNS).
Genom att de manipulerade celltätheten och användningen av SAPNS, kunde stamcellerna växa till sig utan negativ snabb tillväxt och attack från immunförsvaret. Stamcellerna höll sig unga och undvek negativ föråldring. Dessa metoder användes vid stamcellstransplantation till nervsystemet, och har en framtida potential att kunna användas vid skador och sjukdomar i nervsystemet, men också för regenerering av andra vävnader eller organ. Metoden gör också att immunosupressiva läkemedel kommer att vara överflödiga.1
I den traditionella kinesiska medicinen, är svampen cordyceps en mycket populär medicinsk produkt som använts i årtusenden för olika sjukdomar. Cordyceps är en parasitsvamp och är besläktad med tryffel. Cordyceps kinesiska namn är dong chong xia cao. Svampen har fram till modern tid varit väldigt sällsyn, men med dagens moderna odlingsmetoder är tillgången bra.
I den västerländska medicinen dök cordyceps upp i de vetenskapliga skrifterna redan 1950. Brittiska forskare på Nottinghams universitet har nu gjort nya studier på svampen, och funnit att ett aktivt ämne i den som heter cordycepin, kan vara effektivt i behandling mot cancer. Man fann att cordycepin attackerade cancerceller på två sätt; det bromsade okontrollerad tillväxt och delning av cellerna, och vid höga doser hindrade det cellerna från att klumpa ihop sig (som bidrar till tillväxt också). Den underliggande mekanismen berodde huvudsakligen på hur cordycepin påverkade cellernas proteinproduktion.1
Från Dagens Nyheter rapporteras det om en ny studie som visar att de med fetma som har bra värden (blodtryck, blodsockernivåer och blodfetter), löper stor risk för att utveckla stroke.
- Flera forskare har hävdat att det inte finns några hälsoskäl att råda överviktiga och feta personer utan det metabola syndromet att gå ner i vikt. Vår studie talar dock för att rådet att gå ner i vikt kan ges till alla överviktiga och feta personer, säger Johan Ärnlöv, docent vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet till Upsala Nya Tidning.
Forskarna följde 1.800 överviktiga och feta män i Uppsala under 30 år.
Resultatet visar att risken att insjukna i hjärtinfarkt, stroke och hjärtsvikt var nästan dubbelt så hög för feta män som inte hade det metabola syndromet jämfört med för normalviktiga män med normal ämnesomsättning.1
I en ny studie på 2734 ickedementa äldre människor (medelålder på 74 år) undersökte man telomerlängden på blodets leukocyter. Studien pågick i 7 år, och man fann en statistiskt signifikant interaktion för telomerernas längd i förhållande till nervhälsan. Telomererna kan alltså enligt forskarna fungera som en markör för att avgöra åldrandet på nervsystemet och risker för Alzheimers sjukdom.1
Från flertalet studier och experiment med kalorirestriktion på olika djur och organismer, så vet man att det kan ge en livsförlängning. I nya försök på odlade mänskliga celler, fann man nya intressanta saker.
Forskarna använde vanliga friska mänskliga lungceller och precancerösa mänskliga lungceller (som var i början av att bildas till cancerceller) och odlade dessa med normala och lÃ¥ga halter av glukos (socker). Efter ett par veckors tillväxt kunde man studera tillväxt och överlevnad. De mest intressanta resultaten kom vid reducerad glukostillförsel, och det visade sig dÃ¥ att de normala cellerna levde längre än normalt och de precancerösa cellerna dog. Hos de normala cellerna (reducerad glukos) hade genen som kontrollerar produktionen av telomeras (enzym som förlänger telomerer) en högre aktivitet än hos de celler som fick normala glukosnivÃ¥er. Lägre aktivitet av tillväxtgenen P16 fann man ocksÃ¥ hos dessa ”svältande” celler. Dessa genetiska faktorer spelar därför troligen en större roll i den ökade livslängden.
Studien utfördes på Center for Aging and Comprehensive Cancer Center, University of Alabama, i Birmingham, USA.1
Önskar alla läsare en god jul och gott nytt 2010! Ett spännande 2009 har vi haft med nya medicinska upptäckter, och vi hoppas på ett ännu mer spännande 2010 och decennium för framtidens åldrandemedicin.
![Reblog this post [with Zemanta]](http://img.zemanta.com/reblog_e.png?x-id=1a561ef1-a763-4ccd-955f-6afb8b706005)
![Reblog this post [with Zemanta]](http://img.zemanta.com/reblog_e.png?x-id=a2e0ac3c-e22c-4206-b9b5-f032ac4396a0)
