BioGerontologi.se

Ämnet sulfonafan som finns i broccoli har visat sig bromas cancerstamceller i typen bröstcancer, enligt en ny studie. Nuvarande kemoterapi är ineffektiv mot cancerstamceller, och forskare tror att genom begränsning av dessa celler, kan cancerspridningen bromsas. Studien genomfördes på möss med bröstcancerstamceller, och injektionen av sulfonafan visade sig vara effektiv mot cancercellerna, med en effektiv reduktion av dem på mellan 45 och 75 %.¹

Broccoli som äts vid normalt intag i mat, har dock inga tillräckliga mängder av sulfonafan. Forskare hoppas på att kunna utveckla läkemedel baserat på högre doser sulfonafan för cancerbehandling.²

Forskare i USA tror att läkemedlet metformin, som används som blodsockersänkade hos diabetespatienter (typ 2), kan användas i behandling mot cancer. Forskarna gav orala metformin till möss med lungcancer (cigarettorsakad), och de fann att efter 13 veckor hade tumörerna minskat 40 till 50 % i storlek. Största effekten fann man vid injektion av metformin, där tumörerna minskade med 72 %.¹

För er som missade 15e avsnittet ”Celler” av Vetenskapens värld på SVT2, kan ni se hela dokumentären här på SVT Play:
http://svtplay.se/t/102814/vetenskapens_varld

Enligt en ny italiensk studie så har man funnit en påverkande koppling mellan alkohol och åldrande på cellulär nivå. Studien har även funnit en koppling till cancer.
Forskarledaren Dr. Andrea Baccarelli vid Milanos universitet har i en studie funnit att alkohol kan förkorta cellernas telomerer. Studien genomfördes på 59 deltagare som missbrukat alkohol, och 22 procent konsumerade fyra eller flera alkoholhaltiga drycker. Även studie på 197 deltagare med varierande alkoholkonsumtion. Vid mätning av telomererna bland alla deltagare, fann man att alkoholmissbrukarna hade mer än hälften så långa än de som inte missbrukade alls. Enligt forskarna kan detta påverka åldrandet samt en ökad risk för cancer.¹

Resultaten presenterades vid årsmötet av American Association for Cancer Research i Washington, USA.

Kommentar
Studien säger klart och tydligt att riskerna för tidigt åldrande och cancerrisk ökar vid hög alkoholkonsumtion. Inget framgår att normal alkoholkonsumtion är av negativ karaktär. Resultatet av studien har troligen inte heller tagit i beaktande av de nya forskningsstudier som visar livsförlängande och positiva hälsofördelar med lagom alkoholkonsumtion, främst rödvin. Se mina tidiga poster om alkohol som 10 skäl att dricka rödvin?, Vin minskar risken för benskörhet och Resveratrol i svensk media.

Igår publicerade tyska forskare en upptäckt om hur ett mänskligt protein som vanligen kommunicerar mellan celler även bromsar cancertumörers tillväxt. Proteinet kallas för interferon-beta, som används redan i visa cancerterapier, men inte enligt den nya upptäckten. Den nya upptäckten har visat att interferon-beta stryper cancertumörerna från att koppla upp sig mot kroppens blodkärl. Detta gör att inget blod kan tillföras tumören och tillväxten bromsas. Interferon-beta är redan känt för dess inblandning i att aktivera immunförsvaret mot virusangrepp i kroppen. Med den nya upptäckten så ser man alltså att interferon-beta kan störa de ämnen som är tillväxtfaktorer för tumören.¹

Inteferon-beta upptäcktes redan 1957, och har exempelvis använts i försöksbehandlingar mot multipel skleros.²

Forskare på McGill University i USA har utvecklat nanotuber i DNA-format, som har möjlighet att kapsla in och leverera läkemedelsmolekyler. Tanken med dessa DNA-nanotuber är att de ska kunna användas i framtiden i behandling mot bland annat cancerceller.¹ Detta är en av de många framsteg som tas inom nanoteknologisk medicin.

I den traditionella kinesiska medicinen, är svampen cordyceps en mycket populär medicinsk produkt som använts i årtusenden för olika sjukdomar. Cordyceps är en parasitsvamp och är besläktad med tryffel. Cordyceps kinesiska namn är dong chong xia cao. Svampen har fram till modern tid varit väldigt sällsyn, men med dagens moderna odlingsmetoder är tillgången bra.

I den västerländska medicinen dök cordyceps upp i de vetenskapliga skrifterna redan 1950. Brittiska forskare på Nottinghams universitet har nu gjort nya studier på svampen, och funnit att ett aktivt ämne i den som heter cordycepin, kan vara effektivt i behandling mot cancer. Man fann att cordycepin attackerade cancerceller på två sätt; det bromsade okontrollerad tillväxt och delning av cellerna, och vid höga doser hindrade det cellerna från att klumpa ihop sig (som bidrar till tillväxt också). Den underliggande mekanismen berodde huvudsakligen på hur cordycepin påverkade cellernas proteinproduktion.¹

Från flertalet studier och experiment med kalorirestriktion på olika djur och organismer, så vet man att det kan ge en livsförlängning. I nya försök på odlade mänskliga celler, fann man nya intressanta saker.

Forskarna använde vanliga friska mänskliga lungceller och precancerösa mänskliga lungceller (som var i början av att bildas till cancerceller) och odlade dessa med normala och låga halter av glukos (socker). Efter ett par veckors tillväxt kunde man studera tillväxt och överlevnad. De mest intressanta resultaten kom vid reducerad glukostillförsel, och det visade sig då att de normala cellerna levde längre än normalt och de precancerösa cellerna dog. Hos de normala cellerna (reducerad glukos) hade genen som kontrollerar produktionen av telomeras (enzym som förlänger telomerer) en högre aktivitet än hos de celler som fick normala glukosnivåer. Lägre aktivitet av tillväxtgenen P16 fann man också hos dessa ”svältande” celler. Dessa genetiska faktorer spelar därför troligen en större roll i den ökade livslängden.

Studien utfördes på Center for Aging and Comprehensive Cancer Center, University of Alabama, i Birmingham, USA.¹

Vad är myter kring D-vitamin och sol, kontra solskydd? Vi vet att solen behövs för att kroppen ska kunna bilda D-vitamin, men att sol också ökar risken för hudcancer. Problemet blir för många då att förstå hur man ska få tillräckligt med D-vitamin när man försöker undvika solen. I en artikel på NewsRx försöker man reda ut detta med en dermatolog.¹. Orginalartikeln kostar att läsa, men finns att läsa i fullt utförande gratis på The Life Extension Foundations hemsida.² En sammanfattning av myterna och vad som gäller enligt dermatologen Elizabeth L. Tanzi:

Myt 1: Solexponering är den bästa källan för D-vitamin
UV-strålning är en källa till D-vitamin, men dermatologer argumenterar för att detta inte är den bästa källan med tanke på den ökade risken för hudcancer. De rekommenderar att D-vitaminet ska komma från en hälsosam kost.

Myt 2: Alla solskyddskrämer är tillverkade likvärdigt
Många solskyddskrämer ser lika ut, men skiljer sig. Mest beroende på hur mycket UV-strålning de blockerar (solskyddsfaktor) samt skillnader i de olika ämnena i krämerna som ska skydda.

Myt 3: Högre solskyddsfaktor minskar risken för att bränna sig
Även om man har en solskyddskräm med hög skyddsfaktor, så kan andra omständigheter göra skyddet sämre. Exempelvis är beroende på vilken hudtyp man har, vilken aktivitet som påverkar skyddet (exempel simning) samt att man oftast inte smörjer in kroppen med tillräckligt skydd, utan oftast bara 25 till 30 procents skydd.

Idag publicerade UNT.se en artikel om att både låga och höga nivåer av D-vitamin ökar dödligheten.¹

Både låg och hög halt D-vitamin ökar dödligheten ellerDet är tveksamt om de flesta äldre har nytta av ett extra tillskott av D-vitamin. Bara riktigt låg halt av D-vitamin i blodet verkar vara klart skadlig. Men även hög halt D-vitamin är förknippade med förhöjd dödlighet, i synnerhet död i cancer.

Det visar nya resultat från den så kallade Ulsam-studien i Uppsala, som på fredagen redovisades under Olof Rudbeckdagen i Akademiska sjukhusets aula.
- Jag tycker att det finns goda skäl att vara försiktig med att ta extra tillskott av D-vitamin, säger docent Karl Michaëlsson, forskare vid Uppsala kliniska forskningscentrum.

Artikeln säger att Ulsamstudien genomfördes på 1200 män i 70-års åldern. De fann att många män som hade dött under uppföljningen, hade låga nivåer av D-vitamin. Men man fann också att dödligheten var hög hos dem som hade höga nivåer av vitaminet.

514 av männen i Ulsam-studien dog under uppföljningen. Att dödligheten var förhöjd bland dem som hade mycket låg halt av D-vitamin i blodet var väntat. Men tvärtemot uppfattningen ”ju mer D-vitamin, desto bättre” var dödligheten också betydligt högre bland män med höga halter jämfört med bland majoriteten av män med mer måttliga D-vitaminhalter.

De spekulerade också att D-vitaminet kunde ge ökad risk för cancer.

Studien kan inte besvara frågan om höga halter D-vitamin orsakar cancer, men det är känt att D-vitamin kan stimulera bildningen av vissa enzym och tillväxtfaktorer som i andra studier visats ha samband med cancer.

Så vad har studien kommit fram till? Jo, enligt dem:
1. Låga halter D-vitamin ger ökad dödlighet.
2. Höga halter D-vitamin ger ökad dödlighet.
3. D-vitamin kan hypotetiskt ge cancer.

Kommentar
Så vad kan man utröna från dessa resultat? Jag har personligen inte tillgång till studien, utan kan endast bedöma utifrån denna artikel. Några kritiska punkter jag funderar på:

Nivåerna
Vad är låga respektive höga halter D-vitamin enligt forskarna som gjort studien? Jag antar att låga nivåer är under RDI (Rekommenderat dagligt intag) och att höga är över. RDI är egentligen ett värde som handlar om att förebygga brist på näringsämnen i kroppen. RDI är många gånger alldeles för låga för att ge optimal positiv effekt på kroppen. Livsmedelsverket rekommenderar 7,5 mcg D-vitamin för vuxna per dag och för de över 60 år är det 10 mcg per dag.² Så för denna studie på åldersgruppen bör alltså låga nivåer vara under 10 mcg och höga nivåer över det. I USA rekommenderar allt fler forskare och forskningsinstitut att de rekommenderade nivåerna för D-vitamin är alldeles för låga. Allt fler rekommenderar dagsdoser på 50 mcg per dag för vuxna för att ge skyddade och optimal effekt på kroppen.³

Det är mycket svårt att få i sig 50 mcg D-vitamin per dag genom normal kost, så kosttillskott behövs för att nå denna nivå. Artikeln i UNT anger som sagt inte hur höga nivåerna var för de som hade för ”högt”. Vi kan i alla fall anta över 10 mcg. Men nivåerna kan inte ha varit över 50 mcg, då det inte framgår att personerna i studien hade tagit extra tillskott av D-vitamin, och det förefaller osannolikt att alla ska ha tagit ett extra tillskott. Kan det helt enkelt vara så enkelt att de ”höga” nivåerna är för låga i studien? I så fall har studien endast bekräftat att låga nivåer av D-vitamin ökar dödligheten två gånger om, och inget om vad höga nivåer (på minst 50 mcg) gör. En annan studie till och med rekommenderar doser på 100 mcg av D-vitamin dagligen för kroppens välmående.⁴ Höga halter (som extra tillskott) D-vitamin har också visat sig ge längre livslängd.⁵

Cancer
Artikeln anger inte dödsorsaken hos de som hade för höga nivåer, men jag kan anta att många fall hade cancer eftersom det omnämndes i artikeln. Kan höga nivåer D-vitamin ge upphov till cancer? Det finns vissa studier som diskuterar detta, men de mer konkreta studierna visar snarare att D-vitamin skyddar mot flertalet olika cancersjukdomar.^{6 7} Om de höga nivåerna i studien egentligen är för låga som jag tidigare diskuterade, kan man då ha felaktigt ackrediterat D-vitamin som bov till cancer? D-vitaminnivån kan alltså ha varit för låg i det ”höga” fallet för att ge skyddande cancereffekt.

Sammanfattning
Så visar Ulsamstudien att höga nivåer av D-vitamin är skadligt och ökar dödligheten? Först måste jag läsa originalstudien för att se alla värden. Men om man utgår från artikeln och RDI som bas, så finns det inget som tyder på de som dött av ”höga” halter D-vitamin, snarare kan det vara så att nivåerna var för låga för att ge skyddande effekt. Antalet studier för D-vitaminets positiva verkan på människokroppen överstiger idag antalet studier som visar negativa resultat.

Årets Nobelpris i medicin gick till Elizabeth Blackburn, Carol Greider och Jack Szostak för deras upptäckt om hur kromosomskyddet fungerar med hjälp av telomerer.¹

Kommentar
Priset ges huvudsakligen till upptäckten då den har en viktig nyckelroll i cancerforskningen, då telomerer och ökad telomerasaktivitet är en förutsättning för okontrollerad celldelning vid cancer. Mindre belysning på området är att telomerer kan påverka åldrande och livskvalité, men åldrande ses inte idag som ett ”problem” i jämförelse med cancer. Dock är priset ett viktigt steg för ökad respekt för biogerontologi och medicinsk åldrandeforskning. I framtiden gissar jag att biogerontologisk forskning kommer att ge flera Nobelpris, främst inom de områden som SENS arbetar med.

Enligt två studier så har höga halter D-vitamin visat sig öka chanserna för överlevnad hos personer som drabbats av tarmcancer. I den första studien följde man 1000 personer under nio år, och fann att de personer som hade höga halter D-vitamin i blodet hade 50% mindre risk att dö av tarmcancer. Den andra studien berörde malignt melanom, en av de vanligaste och farligaste cancerformerna, så fann man att patienterna med högre D-vitamin i blodet, hade betydligt mindre tumörer än de som hade låga nivåer av vitaminet.¹

Forskare i England undersökte 21 plantor och örter och fann att alla hade positiva hälsoeffekter, men att vitt te hade de mest överraskande effekterna. De fann att vitt te har starka antiåldrande ämnen och antioxidanter som skyddar både mot cancer och hjärtsjukdom. Det mest anmärkande de fann var att vitt te innehåller ämnen som skyddar kroppen från att bryta ner elastin och kollagen, viktiga byggstenar framförallt i huden, men också i lungorna, artärer och ligament. Forskarna tror att vitt te har bra effekt att hålla huden ung och motverka uppkomsten av rynkor och förslappning av den. Enzymerna som bryter ner elastin och kollagen, som vitt te motverkar, deltar också i inflammatoriska processer i kroppen som är bland annat kopplade till reumatoid artrit. Doserna av vitt te i forskarnas tester var betydligt mindre än vad som normalt finns i en vanlig kopp färdigbryggd te.^{1 2}

Rött vin har under senaste decenniet visat sig ha flera positiva fördelar för hälsan, främst dess egenskaper att förbättra och förlänga livet. Så vad har forskningen kommit fram till hittills kring rödvin? Här sammanställer jag lite information om vad vi vet idag:

1. Motverkar bakterien streptokocker. Tester visar att de biologiska ämnena i rödvin motverkar oral streptokocker.¹

2. Skyddar mot lungcancer. Måttligt intag av rödvin hos män minskar risken att drabbas av lungcancer med 60%.²

3. Skyddar hjärnan från alkoholrelaterade skador. Högt intag av rödvin har visat sig skydda hjärnan från minnesskador i jämförelse mot intag av ren alkohol.³

4. Skyddar levern. Ett glas rödvin om dagen minskar risken med 50% att drabbas av ickealkoholrelaterad fettlever.⁴

5. Minskar risken för benskörhet. Ett glas rödvin om dagen ökar bentätheten och minskar risken för benbrott.⁵

6. Innehåller resveratrol. Växtpolyfenolen i det röda vinet har rönt mycket uppmärksamhet senaste åren för dess påstådda effekt att förlänga livslängden och motverka sjukdomar.⁶

7. Minskar risken för Alzheimers sjukdom. Epidemiologiska studier visar att människor som tar ett måttligt intag av rödvin minskar risken för att utveckla demens.⁷

8. Dämpar åldrandet. Resveratrolet i rödvinet aktiverar sirtuiner, proteiner, som kan förlänga livslängd.⁸

9. Förbättrar sömn. Rödvin innehåller höga halter av naturligt melatonin, det så kallade sömnhormonet som produceras i våra kroppar (men som avtar med stigande ålder).⁹

10. Skyddar hjärtat. Två till tre glas rödvin om dagen minskar risken för hjärtsjukdomar med 40%.¹⁰

Det finns åtskilliga studier som har gjorts på rödvin som visar positiva resultat. Självfallet finns det också studier som visar på negativa resultat, men oftast beroende på andra faktorer som överkonsumtion eller föroreningar av tungmetaller.¹¹

Ett protein som spelar en nyckelroll i tumörbildning, syremetabolism och inflammationer spelar också en viktigt roll i de livsförlängande effekterna av kalorirestriktion. Proteinet kallas för HIF-1. HIF-1 hjälper celler att överleva när syrenivåerna är låga. När man stryper HIF-1 har det visat sig hindra tumörbildningar. HIF-1 har nu visat sig ingå i en kemisk process som reglerar celltillväxt och metabolism beroende av nutrition, och kan därför påverka livslängden.

Vid försök av under- och överstimulering av HIF-1 fick man två olika resultat vid kalorirestriktion. Vid överstimulering av proteinet fick man inga positiva effekter, utan effekterna sågs vid understimuleringen. Där kunde det påvisas att livslängd ökade. Effekterna av proteinet kommer undersökas närmare för att se om det kan ge upphov till nya läkemedel för förlängning av livslängden, en frisk sådan.

Källa
EurekAlert! – Key protein may explain the anti-aging and anti-cancer benefits of dietary restriction

Kannabinoider, aktiva ämnen i marijuana, har visat sig i en pilotstudie orsaka celldöd hos cancertumörer. Forskarna hoppas kunna förstå den kemiska processen bättre om hur kannabinoiderna skapar autofagi hos cancercellerna, och utifrån det utveckla nya mediciner mot cancer.

Källa
The Journal of Clinical Investigation – Cannabinoids induce tumor cell death

Bild från Journal of Clinical Investigation

Dagens Nyheter publicerade idag en artikel om att Socialstyrelsen i måndags har godkänt att från och med 2010 kommer flickor i årskurs 5 och 6 att vaccineras mot humant papillomvirus, HPV. Detta beslut har fattats trots tveksamheter kring vaccinets effekt.

Dagens Nyheter

…Men ännu är det ingen som vet om en vaccinering verkligen skyddar mot cancer. Eftersom det tar lång tid att utveckla livmoderhalscancer tar det långt tid att bevisa effekten. Ändå införs vaccineringen.

- Vi har en bra vetenskaplig grund för att viruset orsakar cancern och sex sju års uppföljning som visar att vaccinerna skyddar mot viruset. Det är inte rimligt att vänta i trettio år för att se om vaccinet verkligen gör den nytta vi tror, när det finns så mycket som talar för det, säger Anders Tegnell.

Kommentar
I några tidigare poster har jag skrivit om vaccinet och HPV, om just kring de tveksamheter om som finns kring viruset, vaccinet och cancerkopplingen som har flera tveksamheter och frågetecken. Den amerikanska motsvarigheten till Socialstyrelsen (och Läkemedelsverket) FDA anser inte att HPV idag längre kan kopplas till livmoderhalscancer.

Frågan är om beslutet av Socialstyrelsen är rätt trots vissa misstankar om att vaccinet inte har effekt eller kan till och med öka risken för cancer? Med vilket vetenskapligt stöd har Socialstyrelsen beslutat massvaccination?

Läs posten från den 10 oktober nedan eller här.

Källor
Dagens Nyheter – Flickor erbjuds vaccin trots osäker effekt
Biogerontologi.se – Livmodehalscancer, papillomvirus och reviderad vetenskap

Senaste året har både medial tv-reklam och annonsering för vaccinationsläkemedlet Gardasil framförts som ett rekommenderat behov för alla flickor och kvinnor mellan 9 till 26 år, för föreyggandet av livmoderhalscancer (cervixcancer). Läkemedlet godkändes 2006 av Läkemedelsverket.

Vaccinet är riktat mot humant papillomvirus som tros orsaka livmoderhalscancer och vara den näst vanligaste cancerdödsorsaken efter bröstcancer hos kvinnor.

Debatt, en mera tyst icke-mediabaserad sådan, har framförts i flera års tid hurvida humant papillomvirus kan orska livmoderhalscancer eller inte. Denna debatt har uppstått i att de studier som framförs som bevis för papillomvirusets eventuella cancerframkallande egenskaper, inte är vetenskaplig hållbara. Food and Drug Administration (FDA) i USA, motsvarande Livsmedelsverket och Läkemedelsverket, reviderade under 2003 uppfattningen om cancerrisken med papillomvirus till att viruset idag inte längre anses vara kopplat till orsakandet av livmoderhalscancer. FDA framför detta i ett dokument som finns att läsa här på deras hemsida. På sidan 5 framför de:

FDA pressmeddelande i 31 mars 2003 medger att ”de flesta infektioner (med HPV) är kortlivade och inte associerade med livmoderhalscancer”, som ett erkännande av de framsteg inom medicinsk vetenskap och teknik sen 1988. Med andra ord, sedan 2003 anser den vetenskapliga personalen vid FDA inte längre att HPV-infektion att vare en högrisk för sjukdom när man nu skriver läromedel för allmänheten.

Dokumentet framför också följande:

Baserat på nya vetenskapliga rön publiceras från de senaste 15 åren är det nu allmänt accepterat att identifiering och klassificering HPV-infektion inte har en direkt relation till stratifiering av risk för livmoderhalscancer. Mest akuta infektioner orsakade av HPV är självbegränsade [1, 4-7]. … Upprepade sekventiell övergående HPV-infektioner, även när de har orsakats av ”hög risk” HPVs, är de inte förknippade med hög risk att utveckla skador på skivepitelet, ett förstadium till livmoderhalscancer.

Kvinnor som visar sig vara positiva för samma stam (genotyp) av HPV vid upprepade tester, lider sannolikt mycket av en ihållande HPV-infektion och anses ha hög risk att utveckla förcancerintraepiteliallesioner i livmoderhalsen. Det är den ihållande infektionen, inte viruset, som bestämmer cancerrisk.

Pressmeddelandet gällande denna revidering på FDA’s hemsida, uttrycker samma sak:

Även om graden av HPV-infektion i denna grupp är hög, är de flesta infektioner kortlivade och inte associerade med livmoderhalscancer.

På Karolinska Institutets hemsida gällande papillomvirus säger man:

Eva Rylander berättar att HPV nu anses vara en nödvändig, men ej tillräcklig faktor för utveckling av skivepitelcancer. Med DNA-teknik har man kartlagt ett hundratal olika papillomvirustyper, varav ett 30-tal finns i underlivet. Det är framför allt HPV 16 och HPV 18, som förekommer i liv moderhalscancer och dess förstadier. HPV 18, som är relativt ovanlig i befolkningen, finns däremot ofta i adenocancer och då särskilt i de mest elakartade tumörerna. Genom att använda allt känsligare metoder har man funnit många HPV-typer i mycket små mängder hos helt friska individer. Dessa hålls normalt under immunologisk kontroll, men kan kanske påverkas av bland annat stress, andra infektioner och p-piller.

Alltså, det anses av myndigheter att humant papillomvirus inte är orsaken livmoderhalscancer, utan upprepade infektioner.

Hur effektiv är då ett eventuellt vaccin mot papillomvirus och förebyggandet av livmoderhalscancer? FDA omnämner i ett dokument att vaccinet inte hade någon skyddande effekt alls, samtidigt som den också visade sig öka risken av livmoderhalscancer med 44,6% hos vissa grupper:

PCR-baserade HPV-detektionsenheter som ger möjlighet till exakta HPV-genoidentifieringa är ett mer akut behov nu, eftersom vaccination med Gardasil av de kvinnor som redan är seropositiva och PCR-positiva för vaccin-relevanta genotyper av HPV, har visat sig öka risken för utveckla höggradig förcancerlesioner med 44,6%, enligt en FDA VRBPAC bakgrundsdokument: Gardasil HPV tetravalent vaccin, 18 maj 2006, VRBPAC-stämman.

Den ansedda vetenskapliga tidskriften The Journal of the American Medical Association, JAMA, granskade vaccinet Gardasil i en artikel och fann att det inte hade någon skyddande effekt:

Inga tydliga tecken på vaccinets terapeutiska effekt sågs i analyserna begränsade till kvinnor som fått alla doser vaccin eller med tecken på inre HPV-infektioner vid införsel (Tabell 2). Vi har inte observerat några tecken på vaccineffekter när vi stratifierat analysen på utvalda studiepostegenskaper som avspeglade [olika parametrar] (TABLE3). Inte heller några belägg för vaccinets effekter observerades i analyserna stratifierade efter andra studien i parametrar som tros kunna påverka tydlighetstecken och effekt av vaccinet, inklusive gången sedan sexuellt inledande, orala preventivmedel som används, cigarettrökning, och samtidig infektion med C trachomatis eller N gonorrhoeae (tabell 3).

Kommentar
Cancer är en av de mest förödande sjukdomarna vi har idag, och alla medel som används för att utvecklas behandlingsmetoder behövs. Vad som inte behövs, är oviljan att acceptera vetenskapliga revideringar som kan kasta nya ljus över behandlingar och förståelser av sjukdomar. Vetenskap är inte statisk, utan är den bästa kunskapen vi har idag. Vetenskapen imorgon kan vara en annan, och vi måste därför hela tiden granska våra medicinska metoder och uppfattningar för att komma ett steg närmare den optimala lösningen.

Avseende humant papillomvirus är det tydligt att det inte är helt fastställt att det är en orsak till livmoderhalscancer. De eventuella riskerna med att vaccinera sig mot ett sådant virus måste därför tas i beaktande när ny vetenskaplig forskning kommer. Att hålla sig fast vid gamla och felaktiga uppfattningar är pseudovetenskap.

Källor
Karolinska Institutet – Papillomvirus en av flera orsaker till cervixcancer
Food and Drug Administration
FDA News – FDA Approves Expanded Use of HPV Test

Vanlig föreställning sen tidigare är att cancerceller är lika i grunden, men ny forskning visar att endast vissa typer av cancerceller kan få tumörer att växa och leva – cancerstamceller. Dessa cancerstamceller verkar vara resistenta mot dagens konventionella cancerbehandlingar.

Denna upptäckt kan därför leda till nya behandlingsterapier som enbart kan attackera dessa cancerstamceller. Forskare på Harvard Medical School har redan lyckats med att utveckla metoder för att hitta nya läkemedel som kan attackera dessa cancerstamceller. Forskningen har i första hand varit fokuserat på cancerstamceller associerat till leukemi, men de tror att samma principer kan komma att gälla för andra typer av cancerbehandlingar, men det är dock inte helt säkert eftersom cancerleukemi skiljer sig från solida cancertumörer.

Artikel
Technology Review – Attacking Cancer Stem Cells

En ny fräsch studie publicerad i Proceedings of the National Academy of Sciences har visat att höga doser c-vitamin eller askorbatsyra har kunnat reducera och bromsa upp cancer. Detta har uppnåtts genom direkt injicering av askorbatsyran i blodet.

Forskarna testade detta på möss som hade fått cancertumörer inopererade i äggstockar, hjärnan och bukspottskörteln. Därefter injecerade forskarna 4 gram askorbat (neutraliserad med natriumhydroxid) per kilo kroppsvikt i mössen en till två gånger per dag. Hos en person med 75 kilo kroppsvikt skulle detta motsvara 300 gram/3 hektogram (x 2) askorbatinjektioner per dag. Syftet med dessa höga doser var att forskarna ville uppmäta en koncentration i kroppen som hade en läkemedelsliknande effekt.

Resultaten av dessa injektioner visade att askorbatsyran minskade tumörtillväxten och vikten av tumörerna med 41 till 53 %. I 30 % av de möss som hade hjärncancer, hade metastaser. Hos de möss med hjärncancer som fick askorbat, så drabbades ingen av metastaser.

Den troliga orsaken till denna anti-cancereffekt i denna studie, är att den höga halten av askorbat bildar väteperoxid i den extracellulära vätskan runt cellerna, vilket gör att cancercellerna dör. Forskarna kunde inte påvisa några negativa skador på friska celler till följd av de höga halterna askorbat.

Kommentar:
Denna studie kastar nytt ljus över c-vitamin som ett poteniellt vapen mot cancer. Många studier har gjorts under flera decennier med c-vitamin för att se om det haft någon effekt mot cancer, men få studier har visat något lovande. Detta beroende på att i tidigare studier med askorbat, har man använt oralt askorbat, som gör att verkbara koncentrationer inte har kunnat uppnås. Troligen har också många orala askorbatstudier också haft för låga doser.

Förhoppningen med denna nya studie är att fler tester görs och att det kan göras på cancerpatienter. Askorbat är i princip ofarligt, och den vanligaste biverkningen som kan uppstå är diarré eller lösare avföring. Njursten som har rapporterats till följd av höga doser askorbatintag, är ovanligt och drabbar endast vissa personer med genetisk känslighet.

Eftersom studien har visat stora positiva effekter och utan biverkningar, bör detta kunna ses som ett tillräckligt starkt komplement till annan traditionell cancerbehandling, om positiva resultat kan påvisas hos människor.

Källor:
Proceedings of the National Academy of Sciences
LEF

En grupp ledande experter på åldrande i USA och Storbritannien har tillsammans skapat en analys där de säger att det bästa sättet att motverka och behandla ett stort antal svåra sjukdomar, är att bromsa åldrandeprocessen.

”Det traditionella medicinska synsättet för att attackera enskilda sjukdomar – cancer, diabetes, hjärtsjukdomar, Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom – kommer snart att bli mindre effektiva om vi inte kan avgöra hur alla dessa sjukdomar, antingen samverkar eller har gemensamma mekanismer med åldrande.”
- S. Jay Olshansky, professor i epidemiologi vid University of Illinois i Chicago School of Public Health

Författarna anser att ett paradigmskifte behövs i hur vi ser på sjukdomar och kopplingarna till åldrandet, då det annars kommer leda till negativa konsekvenser för framtida generationer.

Källor:
BMJ
EurekAlert! – Experts say slowing aging is way to fight diseases in 21st century

Det forskas inte bara i att ta fram nya terapier för att regenerera kroppsvävnad i form av hud och organ, utan också försök i att ta fram blodkärl.
Att kunna odla nya blodkärl skulle kunna användas i många kritiska situationer, exempelvis för att kunna återställa blodflödet till hjärtmuskulaturen, där det ofta har stypts av vid en hjärtinfarkt. Även andra områden där vävnad har skadats och har minimal blodflödestillgång kan terapin användas för.

I nya försök på möss har forskare lyckats odla fram nya blodkärl, främst kapillärsystem. Problemet med att forskningen tar tid är att kapillärer är komplexa blodkärlssystem och kan liknas vid ett detaljerat nät. Det positiva är man inte har behövt använda celler direkt från blodkärl för att kunna odla dessa, utan man har lyckats framställa det från blod och benmärg.

Kommentar:
Denna forskning skulle ge mer svar åt hur cancertumörer utvecklas, då dessa utvecklar nya blodkärl för att kunna växa. Alternativt kan blodkärlsregenerering ge kunskaper om nya terapier för att behandla cancer.

Artikel:
BBC NEWS – Human blood vessels grown in mice

I likhet med de tidigare beskrivna cancerbehandlingsmetoderna avseende skonsam cancerbestrålning här på BioGerontologi.se, så har en annan ny liknande metod utvecklats som bygger på en speciell ljusbestrålningsmetod.

En person vid namn Sammie Bush i USA, drabbades av strupcancer, och läkarna kunde inte helt och hållet operera bort tumören med risk för att skada stämbanden, så de prövade en ny behandlingsmetod som heter fotodynamisk terapi. Sammie Bush blev den första personen som behandlades med denna metod.

Fotodynamisk terapi bygger på laserljus, där patienten får inta först ett speciellt läkemedel som är ljusaktiverat. Detta absorberas sedan upp av kroppens alla celler inklusive cancercellerna. Efter två dagar så försvinner det ljusaktiverade läkemedlet bort från kroppens celler, men stannar fortfarande kvar i cancercellera. I Sammie Bush fall så fick han just inta detta läkemedel, och efter två dagar så förde läkarna in laserljuset i halsen i form av en liten tunn ”ljustub”, med hjälp av ett laryngoskop. Det speciella laserljuset aktiverade det ljusbaserade läkemedlet i cancercellerna, och efter ett par dagar så upplöstes cancercellerna och Sammie Bush befriades från cancern med röstförmågan i behåll.

Fördelarna med denna metod är att behandlingen är mycket effektivare än konventionell strålbehandling och kirurgi. Detta för att patienten inte utsätts för de bieffekter som de konventionella metoderna orsakar, som bland annat skadar frisk vävnad. Behandlingstiden är vesäntligt kortare och från beskrivna fallet, tydligt effektivare med minimal risk för att skada friska celler.

Nackdelen med just denna ljusbaserade metod, är att det ljusaktiverade läkemedlet gör att patienten blir extremt ljuskänslig och måste undvika i princip allt solljus, då annars vanliga celler kan ta skada.
Även fyra till sex veckor efter behandlingen är kroppens celler ljuskänsliga och normalt solskydd har ingen effekt.

Troligen kommer detta speciella läkemedel utvecklas så att det i framtiden endast kommer absorberas av cancerceller, men här så är fortfarande idéerna kring detta på experimentstadium.

Artikel:
ScienceDaily – Laser Technique Fights Cancer With Light

Det har tagits fram ett nytt läkemedel mot cancer, med namnet STA-4783 (generiskt namn). Läkemedlet är fokuserat på hudcancer, malignt melanom.

Källor:
Synta Pharmaceuticals – STA-4783
MSNBC – Hope over tumor-killing skin cancer drug