BioGerontologi.se

Ny forskning visar att Alzheimers sjukdom uppstår i beta-amyloids oligomer, snarare än amyloidplack som man hittills trott. Placket beskrevs redan för 100 år sedan, och de senaste decennierna har det diskuterats flitigt om det är av skadlig, skyddande eller helt enkelt oskadlig karaktär för hjärnan. Flera forskargrupper tror numera att flytande klumpar av amyloid (oligomer) är orsaken till den patologi som Alzheimers sjukdom skapar.

Forskare på Mount Sinai School of Medicine, USA, tog fram möss som producerade oligomer, men inga plack. Dessa möss fann man hade samma skador och patologi som möss med både plack och oligomer. Denna upptäck kan leda till att nya terapier som läkemedel kan utvecklas som attackerar oligomer.¹

Även japanska forskare har nyligen gjort samma upptäckt om oligomerer.²

Annan ny forskning gällande placket beta-amyloids roll, visar att det kan tillhöra en del av kroppens bakteriedödande skydd, snarare än orsak till Alzheimers sjukdom.³

Kommentar
Vi vet att hjärnan har en inflammation i närvaro av Alzheimers sjukdom. Kan inflammationen vara kopplat till hjärnans försvarssystem, det bakterieskyddande placket? Om så, vad triggar kroppens försvar och vad försvarar den sig emot? Kan beta-amyloid uppstå som ett skydd mot oligomerer? Varför uppstår oligomerer?

I en ny studie på 2734 ickedementa äldre människor (medelålder på 74 år) undersökte man telomerlängden på blodets leukocyter. Studien pågick i 7 år, och man fann en statistiskt signifikant interaktion för telomerernas längd i förhållande till nervhälsan. Telomererna kan alltså enligt forskarna fungera som en markör för att avgöra åldrandet på nervsystemet och risker för Alzheimers sjukdom.¹

Medellivslängden i den rika delen av världen fortsätter att öka. Av de barn som i dag föds i utvecklade länder som Sverige blir mer än hälften minst 100 år, spår danska och tyska forskare.

Av de människor som föds i dag kommer fler än hälften att bli minst 100 år, enligt en forskarrapport. Men vi får inte bara längre liv. Många fler riskerar att bli dementa och pensionsåldern kan höjas med uppemot tio år. Forskarna bakom rapporten, som publiceras i den medicinska tidskriften The Lancet, påpekar att medellivslängden i Västeuropa, USA, Kanada, Australien och Japan ökat med 30 år eller mer sedan år 1900.¹

Kommentar
Självklart ökar risken för demens med ökad ålder. Den medicinska livförlängningen som är inom horisonten kommer ge betydlig längre livslängder än 100 år till de barn som föds idag, och de som är födda på 1900-talet. Och den medicinska livsförlängningen, biogerontologi, är inte att förlänga livet det primära, utan att hitta botemedel mot alla de ålderssjukdomar som finns. Så risken för ökad demens med medicinsk livsförlängning i framtiden kommer inte betyda nödvändigtvis demens för de människor som väljer den vägen.

Rött vin har under senaste decenniet visat sig ha flera positiva fördelar för hälsan, främst dess egenskaper att förbättra och förlänga livet. Så vad har forskningen kommit fram till hittills kring rödvin? Här sammanställer jag lite information om vad vi vet idag:

1. Motverkar bakterien streptokocker. Tester visar att de biologiska ämnena i rödvin motverkar oral streptokocker.¹

2. Skyddar mot lungcancer. Måttligt intag av rödvin hos män minskar risken att drabbas av lungcancer med 60%.²

3. Skyddar hjärnan från alkoholrelaterade skador. Högt intag av rödvin har visat sig skydda hjärnan från minnesskador i jämförelse mot intag av ren alkohol.³

4. Skyddar levern. Ett glas rödvin om dagen minskar risken med 50% att drabbas av ickealkoholrelaterad fettlever.⁴

5. Minskar risken för benskörhet. Ett glas rödvin om dagen ökar bentätheten och minskar risken för benbrott.⁵

6. Innehåller resveratrol. Växtpolyfenolen i det röda vinet har rönt mycket uppmärksamhet senaste åren för dess påstådda effekt att förlänga livslängden och motverka sjukdomar.⁶

7. Minskar risken för Alzheimers sjukdom. Epidemiologiska studier visar att människor som tar ett måttligt intag av rödvin minskar risken för att utveckla demens.⁷

8. Dämpar åldrandet. Resveratrolet i rödvinet aktiverar sirtuiner, proteiner, som kan förlänga livslängd.⁸

9. Förbättrar sömn. Rödvin innehåller höga halter av naturligt melatonin, det så kallade sömnhormonet som produceras i våra kroppar (men som avtar med stigande ålder).⁹

10. Skyddar hjärtat. Två till tre glas rödvin om dagen minskar risken för hjärtsjukdomar med 40%.¹⁰

Det finns åtskilliga studier som har gjorts på rödvin som visar positiva resultat. Självfallet finns det också studier som visar på negativa resultat, men oftast beroende på andra faktorer som överkonsumtion eller föroreningar av tungmetaller.¹¹

En grupp ledande experter på åldrande i USA och Storbritannien har tillsammans skapat en analys där de säger att det bästa sättet att motverka och behandla ett stort antal svåra sjukdomar, är att bromsa åldrandeprocessen.

”Det traditionella medicinska synsättet för att attackera enskilda sjukdomar – cancer, diabetes, hjärtsjukdomar, Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom – kommer snart att bli mindre effektiva om vi inte kan avgöra hur alla dessa sjukdomar, antingen samverkar eller har gemensamma mekanismer med åldrande.”
- S. Jay Olshansky, professor i epidemiologi vid University of Illinois i Chicago School of Public Health

Författarna anser att ett paradigmskifte behövs i hur vi ser på sjukdomar och kopplingarna till åldrandet, då det annars kommer leda till negativa konsekvenser för framtida generationer.

Källor:
BMJ
EurekAlert! – Experts say slowing aging is way to fight diseases in 21st century

Alkaloiden nikotin (L-3-(1-Methyl-pyrrolidin-2-yl)-pyridin) som finns i tobaksplantor och är en vanlig ingrediens i tobak, har visat sig kunna dämpa demensutveckling. Detta trots att nikotin har en toxitet.

De positiva resultat som testerna med nikotin och demens visade sig, var relativt små, men troligen skulle det kunna ge demenssjuka patienter sex månader extra självständigt boende. Orsaken till denna upptäckt är troligen att nikotin stimulerar flödet av adrenalin i kroppen som kan ge effekterna.

Artikel:
BBC NEWS – Nicotine drug ‘may slow dementia’

Senaste studierna på Alzheimers sjukdom visar en koppling till högt blodtryck (hypertoni). I studierna gav man patienter blodtryckssänkande medicin, vilket ledde till att risken för demens minskades med 13%.
Detta skulle enligt forskarna rädda 15 000 människoliv per år.

Förklaringen till detta skulle vara att det höga blodtrycket minskar cellernas möjlighet att ta upp syre, och därför dö av syrebrist, vilket skulle bidra till alzheimerutvecklingen.

Kommentar:
Intressant studie, men det höga blodtrycket är troligen inte grundförklaringen för demenssjukdomen, detta beroende på att risken minskades endast med 13%, vilket är för lite för att tillkalla upptäckten som en viktig länk. Snarare visar studien att blodtrycksminskande behandling kan vara en bidragande hjälp för att förebygga och delbehandla alzheimers.

Studien visar inte hur friska hjärnor tar upp syre från blodet som är i ett tillstånd av hypertoni, i järmförelse med personer som har anlag eller har alzheimers sjukdom med hypertoni. För här skulle det vara intressant att se om upptaget skiljer sig mellan de olika grupperna. Även närings- och syrenivåer i blodet av patienterna skulle vara intressanta att se för att se eventuella skillnader eller likheter. Placket (beta-amyloid) som finns i alzheimerpatienters hjärnor kan också försvåra hjärncellernas syre- och näringsupptag från blodet, då det minskar eller blockerar upptaget. Ett högre blodtryck kan därför försvåra upptaget ännu mer. Resultatet i studien kan därför bero på en relation mellan beta-amyloidblockering av blodflödet och blodflödets hastighet.

Artikel:
BBC NEWS – Blood pressure ‘link to dementia’

Det är tillåtet att skapa embryon av blandat djur- och människomaterial, avgjorde brittiska underhuset på måndagen med 336 röster mot 176.

Därmed öppnas stamcellsforskningen för nya möjligheter, och kanske bättre tillgång på stamceller — sådana celler som kan bilda olika typer av kroppsceller och bland annat tros kunna ge behandling för Alzheimers och Parkinsons sjukdom.

Artikel:
DN – Ja till djur-människor-embryo

Det har rapporterats att kryddan curry som består av gurkmeja, kan ha tumörskyddande effekt. Nya studier visar också att gurkmejan kan motverka alzheimers sjukdom. Man tror att det är gurkmejans beståndsdel bisdemethoxycurcumin som kan bidra till denna effekt. Studier visar att bisdemethoxycurcumin stärker immunförsvarets effekt att transportera bort proteinet beta-amyloid, som tros vara orsaken till sjukdomen.

Writing in the Proceedings of the National Academy of Sciences, Fiala’s team said they had shown earlier that curcumin may affect the brain cells of Alzheimer’s patients. But they wanted to pinpoint the precise factor in curcumin, which is a complex compound.

They isolated bisdemethoxycurcumin and determined it was the most active ingredient in curcumin.
Using blood samples from Alzheimer’s patients, they found that bisdemethoxycurcumin boosted immune cells called macrophages to clear a protein called amyloid beta, which clogs the brains of Alzheimer’s patients and kills brain cells.

Macrophages are the immune cells that literally engulf and destroy deformed cells and attack invaders, like bacteria or viruses. The researchers said it is not clear if people can eat enough curcumin to get this level of activity, but said bisdemethoxycurcumin was active at a level that could easily be achieved by infusion. Some studies have suggested that people who eat a lot of curry may be less prone to cancer and Alzheimer’s, but whether curry is responsible is unclear.

Källor:
Yahoo! News – Curry ingredient may fight Alzheimer’s

Enligt Karolinska Institutet har nya studier visat att stamceller tillsammans med läkemedlet fenserin kan bromsa utvecklandet av Alzheimers sjukdom.

En studie på möss med alzheimers sjukdom visar att transplanterade mänskliga stamceller utvecklas till olika typer av nya nervceller. Men bara om forskarna samtidigt ger mössen läkemedlet fenserin.

Källor:
Dagens Nyheter – Ny medicin ger hopp för alzheimerssjuka
Karolinska Institutet – Hopp om bot mot Alzheimers sjukdom