BioGerontologi.se

Enligt artikel i Dagens Nyheter är te och kaffe inte vätskedrivande, vilket en ny studie ska omkullkasta den tidigare uppfattningen:

Studien omkullkastar den vanligaste teorin om att det skulle vara vätskedrivande att dricka kaffe eller te. Eftersom te dessutom innehåller flavonoider, antioxidanter som motverkar cellers nedbrytning, rapporterar BBC:s nätupplaga.

- Att dricka te är faktiskt nyttigare än att dricka vatten. Vatten ersätter i praktiken vätska. Te ersätter vätska och innehåller samtidigt antioxidanter så drycken har två saker som talar för den, säger doktor Carrie Ruxton som lett studien som publicerats i tidskriften European Journal of Clinical Nutrition, till BBC.

I samma studie ska det också enligt forskarna vara bra skydd mot hjärtinfarkt.¹

Kommentar
Uppfattningen om att te och kaffe är vätskedrivande, är en känd myt. Dock så är inte denna nya studie den första som motbevisar detta. Exempelvis finns det en studie från 2003 där forskarna inte fann stöd för att koffeinhaltiga drycker är vätskedrivande, och ska därför inte anses vara ett problem i situationer där vätskebalans är viktigt.²

Dagligen kommer mängder av nya rön och studier inom medicin och sådant som är relaterat till åldrandeforskning. Det är mycket svårt att konsumera all information, men oftast så glömmer man bort gamla studier som är mycket intressanta. En äldre studie som jag hittade visar en relativt okänd risk relaterat till en mycket vanlig läkemedelssubstans:

Inflammationer är en starkt bidragande orsak till åldrande och sjukdomar, och att kroppens förmåga att avgifta sig själv är viktig i den förebyggande processen av inflammation. Många människor världen över äter paracetamol, en av de vanligaste läkemedlen som används bland annat som febernedsättande och smärtstillande. En vanlig missuppfattning är att det är antiinflammatoriskt och att användningen i det syftet är säkerligen starkt utbrett. I Sverige säljs paracetamol under varumärken som Alvedon, Panodil med flera. Känt är att paracetamol påverkar levern ordentligt, och riskerna för leverskador är stora och inte helt ovanliga. Men om doserna är rekommenderade, borde det väl inte ha negativ verkan? Troligen inte på levervärden, men paracetamolet kan påverka kroppens förmåga att avgifta sig. När vi intar paracetamol så höjs nivåerna av kroppens avgiftningsämnen, främst tripeptiden glutation i levern. Glutation bryter ner paracetamolet och gör det ”ofarligt”. Förhöjda glutationnivåer är relaterat med antiåldrande effekt. Så finns det då negativ verkan av paracetamol och kan det motverka inflammatorisk åldrandefaktor?

I en studie från 1985, hittade jag en intressant studie som visade att paracetamol gör att leverns glutationnivåer ökar. Detta borde innebära hypotetiskt att förhöjda glutationnivåer tillsammans med paracetamolet förbättrar avgiftning, eller inte? Studien visade att paracetamolet förbrukade 99% av all glutation i levern. Detta innebär alltså en risk att glutation inte finns på annat håll att avgifta andra toxiner i kroppen, när paracetamol är närvarande.¹

Detta skulle enligt min egna hypotes leda till att risk för inflammation ökar, då leverns avgiftningsfunktion begränsas till 99% i samband med paracetamolintag, samt risk för skador av andra toxiner som inte kan avgiftas. Risken finns då vid både enskilda intag och kontinuerliga intag över längre perioder. Paracetamol kan också ha fler nackdelar och biverkningar som inte kan registreras som primära, utan sekundära i förhållande till försämrad avgiftningsfunktion. En studie från 2008 visade att barn som intog paracetamol, löpte 3 gånger så stor risk att utveckla astma än de barn som inte intog paracetamol. ² Forskarna kan inte förklara sambandet här, men detta kan enligt mig bero på de ovan nämnda orsakerna med reducerad avgiftningsfunktion i kroppen, som sedan gör att inflammation kan utvecklas, och som i detta fall i barnens luftrör. Det finns exempelvis studier som visar samband mellan glutation och lunginflammationer.³ Andra indikationer på låga glutationnivåer visar också kopplingar till hjärt- och kärlsjukdomar.⁴ Detta behöver inte nödvändigtvis kopplas till paracetamol, men det kan finnas hypotetiska möjligheter att det ökar riskerna, exemplet som man kan se mellan paracetamol och inflammatorisk astma hos barn.

Forskare på Harvard Medical School i Boston, USA, har gjort en upptäckt där man funnit att ungt blod har en förmåga att föryngra en äldre kropps blod. Forskarna satte samman kirurgiskt en äldre mus och en ung mus blodsystem, så att den äldre musens blod blev exponerat för den unga musens blod. Forskarna fann att den äldre musens blodstamceller blev föryngrade, och att även hela blodsystemet föryngrades. De vet inte varför resultatet blev så, men det mesta tyder på att stamceller agerar efter den miljö de exponeras för.¹

Se också en intervju med Amy Wagers, en av forskarna bakom studien här (engelskt tal).²

Australiensisk studie utförd på 8000 män över 25 års ålder, under sex och ett halvt år, visade att för varje timme tillbringad framför television ökade dödligheten. Den ökade med 18 procent i dödliga hjärtsjukdomar, och elva procent i allmän dödlighet. De som tillbringade mer än fyra timmar framför television, hade 80 procents högre risk för dödlighet i hjärtsjukdomar.¹

Från Dagens Nyheter rapporteras det om en ny studie som visar att de med fetma som har bra värden (blodtryck, blodsockernivåer och blodfetter), löper stor risk för att utveckla stroke.

- Flera forskare har hävdat att det inte finns några hälsoskäl att råda överviktiga och feta personer utan det metabola syndromet att gå ner i vikt. Vår studie talar dock för att rådet att gå ner i vikt kan ges till alla överviktiga och feta personer, säger Johan Ärnlöv, docent vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet till Upsala Nya Tidning.

Forskarna följde 1.800 överviktiga och feta män i Uppsala under 30 år.

Resultatet visar att risken att insjukna i hjärtinfarkt, stroke och hjärtsvikt var nästan dubbelt så hög för feta män som inte hade det metabola syndromet jämfört med för normalviktiga män med normal ämnesomsättning.¹

Forskare i England undersökte 21 plantor och örter och fann att alla hade positiva hälsoeffekter, men att vitt te hade de mest överraskande effekterna. De fann att vitt te har starka antiåldrande ämnen och antioxidanter som skyddar både mot cancer och hjärtsjukdom. Det mest anmärkande de fann var att vitt te innehåller ämnen som skyddar kroppen från att bryta ner elastin och kollagen, viktiga byggstenar framförallt i huden, men också i lungorna, artärer och ligament. Forskarna tror att vitt te har bra effekt att hålla huden ung och motverka uppkomsten av rynkor och förslappning av den. Enzymerna som bryter ner elastin och kollagen, som vitt te motverkar, deltar också i inflammatoriska processer i kroppen som är bland annat kopplade till reumatoid artrit. Doserna av vitt te i forskarnas tester var betydligt mindre än vad som normalt finns i en vanlig kopp färdigbryggd te.^{1 2}

Dagens Nyheter rapporterar om att personer som har drabbats tidigare av hjärtinfarkt, och sen äter choklad två till flera gånger i veckan löper tre gånger mindre risk för att dö. Ju mer kakao, desto bättre skyddande effekt.¹ Originalstudien publicerades i Journal of Internal Medicine.²

Kommentar
Att choklad är nyttigt för hjärtat är ingen ny upptäckt, denna studie är bara en ytterliggare bekräftelse på chokladens positiva hälsoverkan. Viktigt att notera är att ”nyttig” choklad måste innehålla minst 70% eller mer kakao för att det ska fungera medicinskt.

Rött vin har under senaste decenniet visat sig ha flera positiva fördelar för hälsan, främst dess egenskaper att förbättra och förlänga livet. Så vad har forskningen kommit fram till hittills kring rödvin? Här sammanställer jag lite information om vad vi vet idag:

1. Motverkar bakterien streptokocker. Tester visar att de biologiska ämnena i rödvin motverkar oral streptokocker.¹

2. Skyddar mot lungcancer. Måttligt intag av rödvin hos män minskar risken att drabbas av lungcancer med 60%.²

3. Skyddar hjärnan från alkoholrelaterade skador. Högt intag av rödvin har visat sig skydda hjärnan från minnesskador i jämförelse mot intag av ren alkohol.³

4. Skyddar levern. Ett glas rödvin om dagen minskar risken med 50% att drabbas av ickealkoholrelaterad fettlever.⁴

5. Minskar risken för benskörhet. Ett glas rödvin om dagen ökar bentätheten och minskar risken för benbrott.⁵

6. Innehåller resveratrol. Växtpolyfenolen i det röda vinet har rönt mycket uppmärksamhet senaste åren för dess påstådda effekt att förlänga livslängden och motverka sjukdomar.⁶

7. Minskar risken för Alzheimers sjukdom. Epidemiologiska studier visar att människor som tar ett måttligt intag av rödvin minskar risken för att utveckla demens.⁷

8. Dämpar åldrandet. Resveratrolet i rödvinet aktiverar sirtuiner, proteiner, som kan förlänga livslängd.⁸

9. Förbättrar sömn. Rödvin innehåller höga halter av naturligt melatonin, det så kallade sömnhormonet som produceras i våra kroppar (men som avtar med stigande ålder).⁹

10. Skyddar hjärtat. Två till tre glas rödvin om dagen minskar risken för hjärtsjukdomar med 40%.¹⁰

Det finns åtskilliga studier som har gjorts på rödvin som visar positiva resultat. Självfallet finns det också studier som visar på negativa resultat, men oftast beroende på andra faktorer som överkonsumtion eller föroreningar av tungmetaller.¹¹

Progeria är en sjukdom som uppstår hos ett fåtal barn, där deras kroppar till synes åldras upp till 10 gånger snabbare. Barnen får kroppar som ser ut att vara en gammal människas, och dessa barn lever inte längre än till yngre tonåren. Barnen får sjukdomar som liknar åldrande männsikors, exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar. Det finns idag runt 50 kända fall av barn som lider av progeria.

Den troliga orsaken anses vara en mutation som uppstår i sperman före befruktning, där ett giftigt protein skadar cellkärnan, och som sedan leder till att cellerna som utvecklas med kraftiga deformationer som leder till sjukdomen.

I nya försök med läkemedlet farnesyltransferasinhibitor (FTI) vill man försöka behandla progeriabaserad hjärt- och kärlsjukdom, och det har visat lovande resultat där det kan reparera cellkärnan, och därmed skydda det genetiska materialet. I försöksmöss med progeria, har FTI visat sig hindra hjärt- och kärlsjukdomar. Detta kan leda till nya behandlingsprinciper för progeriadrabbade barn.

Vad forskarna också har upptäckt, är att FTI skulle kunna användas för alla människor med hjärt- och kärlsjukdomar, då det toxiska proteinet finns hos dessa också, precis som i progeriasjukdomen.

Tester är pågående, men hur effektivt läkemedlet är på människor är ännu inte fastställt.

Källor
Wikipedia – Progeria
Scientific American – New Hope for Progeria: Drug for Rare Aging Disease
The Progeria Research Foundation

En grupp ledande experter på åldrande i USA och Storbritannien har tillsammans skapat en analys där de säger att det bästa sättet att motverka och behandla ett stort antal svåra sjukdomar, är att bromsa åldrandeprocessen.

”Det traditionella medicinska synsättet för att attackera enskilda sjukdomar – cancer, diabetes, hjärtsjukdomar, Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom – kommer snart att bli mindre effektiva om vi inte kan avgöra hur alla dessa sjukdomar, antingen samverkar eller har gemensamma mekanismer med åldrande.”
- S. Jay Olshansky, professor i epidemiologi vid University of Illinois i Chicago School of Public Health

Författarna anser att ett paradigmskifte behövs i hur vi ser på sjukdomar och kopplingarna till åldrandet, då det annars kommer leda till negativa konsekvenser för framtida generationer.

Källor:
BMJ
EurekAlert! – Experts say slowing aging is way to fight diseases in 21st century

Det forskas inte bara i att ta fram nya terapier för att regenerera kroppsvävnad i form av hud och organ, utan också försök i att ta fram blodkärl.
Att kunna odla nya blodkärl skulle kunna användas i många kritiska situationer, exempelvis för att kunna återställa blodflödet till hjärtmuskulaturen, där det ofta har stypts av vid en hjärtinfarkt. Även andra områden där vävnad har skadats och har minimal blodflödestillgång kan terapin användas för.

I nya försök på möss har forskare lyckats odla fram nya blodkärl, främst kapillärsystem. Problemet med att forskningen tar tid är att kapillärer är komplexa blodkärlssystem och kan liknas vid ett detaljerat nät. Det positiva är man inte har behövt använda celler direkt från blodkärl för att kunna odla dessa, utan man har lyckats framställa det från blod och benmärg.

Kommentar:
Denna forskning skulle ge mer svar åt hur cancertumörer utvecklas, då dessa utvecklar nya blodkärl för att kunna växa. Alternativt kan blodkärlsregenerering ge kunskaper om nya terapier för att behandla cancer.

Artikel:
BBC NEWS – Human blood vessels grown in mice

Forskning kring resveratrol ute i väst är ett område som det diskuteras väldigt lite om i denna del av Skandinavien, men DN publicerade en artikel om resveratrols möjliga effekter.

Det är idag väldigt kontroversiellt att säga att vissa typer av alkohol kan ha positiva hälsoeffekter, beroende på de allvarligt kända skadliga effekter alkohol kan ge vid stora intag.

Många av de studier som görs som visar påvisbara positiva hälsoeffekter med alkohol, är just rödvin vid måttliga doser. Epidemologiska studier har visat att rödvinskonsumtion skyddar mot hjärt- och kärlsjukdomar. Stöd finns också för att normal vinkonsumtion kan förebygga metaboliskt syndrom (förstadie till diabetes). Rödvin kan enligt andra studier också skydda levern mot ickealkoholbaserad skada. Det svåra här är att avgöra vid rödvinsstudier om det är innehållet av resveratrol eller rödvinets etanol som ger de positiva effekterna. En flaska rödvin på 1 liter innehåller cirka 8 mg resveratrol, vilket i jämförelse med resveratrolstudier är en försumbart liten styrka, då positiva effekter av resveratrol har uppnåtts i djurförsök på motsvarande ~20 mg/kg kroppsvikt. Till måttlig vinkonsumtion räknar man ½-1½ glas vin om dagen. Ett glas vin innehåller ~1 mg resveratrol och ska inte vid så låga doser kunna ge större påvisbara hälsobefrämjande egenskaper. Varför då rödvin med den låga halten av resveratrol per liter kan ha trolig positiv verkan är därför inte helt klarlagt. Det kan betyda att resveratrol kanske inte är den främsta förklaringen för de positiva resultat en måttlig vinkonsumtion kan ge. En studie där man jämfört rödvin med en hög halt av resveratrol med annan traditionell alkoholdryck (ej vin), kunde man inte påvisa att rödvinet var mer hälsobefrämjande än den traditionella alkoholdrycken, utan var likvärdiga i sina resultat, d.v.s. att den alkohohaltiga drycken hade minst lika ”positiv” effekt som rödvin.

Resveratrol kan ha positiva hälsoeffekter, men kanske inte i alkoholsammanhang då doserna är väldigt låga.

Även om många studier stödjer resultat av hälsobefrämjande egenskaper hos rödviner, så finns det andra mindre kända risker med rödvin (förutom de skador som höga alkoholnivåer kan ge). En av dessa är att många viner innehåller mycket kemikalier och andra föroreningar och ämnen som kan utlösa allergiska reaktioner hos stora delar av den normala befolkningen. Vanligast är att rödvin kan trigga igång astmatiska anfall.

Artiklar:
DN – Ämne i rödvin håller kroppen ung
Wikipedia – Resveratrol

Studier:
PubMed – Red wine consumption and prevention of atherosclerosis: an in vitro model using human peripheral blood mononuclear cells.
PubMed – Moderate wine consumption in the prevention of metabolic syndrome and its related medical complications.
PubMed – Modest wine drinking and decreased prevalence of suspected nonalcoholic fatty liver disease.
PubMed – Dose-related effects of red wine and alcohol on hemodynamics, sympathetic nerve activity, and arterial diameter.
PubMed – Adverse reactions to wine: think outside the bottle.

Känt är att rökning, alkohol, läkemedel och annat liknande kan ge skador på foster hos gravida kvinnor.
Ny studie visar att intag skräpmat hos gravida kvinnor kan vara minst lika skadligt för foster. Skadorna som uppstår är oåterkalleliga och ger under senare delen av liven allt hjärt- och kärlsjukdomar till diabetes.

Studien genomfördes på möss, där man gav de dräktiga honorna skräpmat.
Dessa som åt skräpmaten/näringsfattiga kosten, födde ungar som var överviktiga. Dessa ungar föddes också med aptit för skräpmat. När man för flera av dessa ”skräpmatsbarn” gav dem nyttig kost under uppväxten, så hade de trots detta, stora hälsoproblem som följde dem upp i vuxen ålder.

Vad studien säger om detta gäller även för människor är inte bekräftat, men möss och människor delar många lika metaboliska och fysiologiska egenskaper.

Artikel:
EurekAlert! – Eating junk while pregnant can harm your baby

Enligt en ny metastudie (18 totalt) på prohormonet D-vitamin (kalciferol), med totalt 57 311 personer, så minskar risken för dödlighet med 8%. Av dessa personer så dog 4 777 personer under den studieperiod som gjordes.

Information framgår dock inte vilken typ av D-vitamin som användes som tillskott i dessa studier, om det var vitamin D2 (ergokalciferol) eller vitamin D3 (kolekalciferol).

D-vitamin är en substans som är väldigt intressant i forskarkretser, främst för dess förmåga att förhindra många svåra och kroniska sjukdomar. Allt mer forskning visar också att D-vitamin har cancerskyddande egenskaper, mer än vad man tidigare trott. Andra gynnande egenskaper rör hjärt- och kärlsjukdomar, MS, diabetes, tuberkolos med flera.

Det finns idag omfattande epidemiologiskt stöd för hypotesen
att D-vitamin motverkar uppkomsten av flera vanliga cancerformer
(i bröst, tjocktarm, ändtarm, livmoder, äggstockar och
prostata samt lymfom) [61]. En korrelation mellan årlig UVBstrålning
i olika delar av USA och såväl incidens som mortalitet
i olika cancersjukdomar visar tydligt detta samband [62]. Starkast
samband uppvisar koloncancer, där en metaanalytisk
dos–responsstudie kommit fram till att dagligt intag av 25 g eller
serumnivå av 25-OH-D >82 nmol/l minskar risken med 50
procent [63].

Läkartidingen – D-vitaminbrist kanske vanligare än vi trott

Studier visar också att vitamin D-brist är vanligare än man har trott, och att de rekommendationerna som ges om doser anses vara för låga. Hypotetiskt kan D-vitaminbrister ha stort spel med i den svackande folkhälsan, och kan vara en bidragande orsak till ökandet av många vanliga och allvarliga sjukdomar, samt för tidig död.

Källor:
Dagens Nyheter – Extra D-vitamin kan förlänga livet
Läkartidiningen – D-vitaminbrist kanske vanligare än vi trott (PDF)