BioGerontologi.se

”Evigt ung med hjälp av krämer och operationer. Eller varför inte frysa ned sig själv som död och hoppas att man återuppstår. Drömmen om att skjuta upp åldrande och död finner inga gränser.” ¹

I Uppsala Nya Tidning finns en artikel, allmänt skriven, om jakten på evigt liv och om framtida terapier. Ni hittar artikeln här:

UNT.se – Längtan efter ett evigt liv

Världens äldsta person, en 114-årig japansk kvinna, har avlidit.

Kama Chinen dog den 2 maj. Hon var då 114 år och 357 dagar, skriver Guinness rekordbok på sin hemsida.
Världens äldsta person är nu Eugenie Blanchard, en kvinna född den 16 februari 1896 på den karibiska ön Guadeloupe, enligt Gerontology Research Group, som håller i registret över de äldsta personerna.¹

Mer läsning om dessa hundraåringar finns på engelskspråkiga Wikipedia:
Wikipedia – Centenarian

För er som missade 15e avsnittet ”Celler” av Vetenskapens värld på SVT2, kan ni se hela dokumentären här på SVT Play:
http://svtplay.se/t/102814/vetenskapens_varld

Missa inte kvällens avsnitt av Vetenskapens värld på SVT2 klockan 20.00 idag, 3 maj.

Snart kan vi laga oss själva med våra egna celler, stamcellerna. Vetenskapens värld berättar i kväll om stamcellens historia. Vi möter Sir John Gurdon, 77-årig brittisk biolog och het nobelpriskandidat. Han klonade världens första djur, en groda, redan 1958 långt före fåret Dolly. Vetenskapens världs reporter besöker också en nyupptäckt 5 000 år gammal kultplats i Skåne samtida med brittiska Stonehenge.

Sir John Gurdon upptäckte att människans celler innehåller mycket mer information än de använder. Hans upptäckter visar att varje cell, trots att den utvecklats vidare och blivit en hudcell eller en levercell, fortfarande behåller all information som behövs för att bli någon annan cell. Denna egenskap hos cellen är grunden för stamcellsforskningen, vars mål är att använda outvecklade celler och få dem att utvecklas till det man själv önskar.¹

Minnet kan förbättras genom ostörd bearbetning under sömn. Nyhetsinslag i amerikanska CNN med läkaren Sanjay Gupta (engelskt tal).

Från Dagens Nyheter rapporteras det om en ny studie som visar att de med fetma som har bra värden (blodtryck, blodsockernivåer och blodfetter), löper stor risk för att utveckla stroke.

- Flera forskare har hävdat att det inte finns några hälsoskäl att råda överviktiga och feta personer utan det metabola syndromet att gå ner i vikt. Vår studie talar dock för att rådet att gå ner i vikt kan ges till alla överviktiga och feta personer, säger Johan Ärnlöv, docent vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet till Upsala Nya Tidning.

Forskarna följde 1.800 överviktiga och feta män i Uppsala under 30 år.

Resultatet visar att risken att insjukna i hjärtinfarkt, stroke och hjärtsvikt var nästan dubbelt så hög för feta män som inte hade det metabola syndromet jämfört med för normalviktiga män med normal ämnesomsättning.¹

Inslag i berömda CBS 60 Minutes om regenerativ medicin, den framtida möjligheten att kunna odla nya kroppsegna organ. 2 delar nedan från YouTube, engelskt tal.

Del 1

Del 2

Ny intervju med Aubrey de Grey (biogerontolog och grundare av SENS och Methuselah Foundation) och Dan Buettner (författare). Engelskt språk.

Fet mat kan försämra immunförsvaret, visar ny forskning från Sahlgrenska akademin. Möss som levde länge på späck som huvudföda blev både fetare och sämre på att bekämpa bakterier i blodet. Många av dem dog i blodförgiftning.¹

Idag publicerade UNT.se en artikel om att både låga och höga nivåer av D-vitamin ökar dödligheten.¹

Både låg och hög halt D-vitamin ökar dödligheten ellerDet är tveksamt om de flesta äldre har nytta av ett extra tillskott av D-vitamin. Bara riktigt låg halt av D-vitamin i blodet verkar vara klart skadlig. Men även hög halt D-vitamin är förknippade med förhöjd dödlighet, i synnerhet död i cancer.

Det visar nya resultat från den så kallade Ulsam-studien i Uppsala, som på fredagen redovisades under Olof Rudbeckdagen i Akademiska sjukhusets aula.
- Jag tycker att det finns goda skäl att vara försiktig med att ta extra tillskott av D-vitamin, säger docent Karl Michaëlsson, forskare vid Uppsala kliniska forskningscentrum.

Artikeln säger att Ulsamstudien genomfördes på 1200 män i 70-års åldern. De fann att många män som hade dött under uppföljningen, hade låga nivåer av D-vitamin. Men man fann också att dödligheten var hög hos dem som hade höga nivåer av vitaminet.

514 av männen i Ulsam-studien dog under uppföljningen. Att dödligheten var förhöjd bland dem som hade mycket låg halt av D-vitamin i blodet var väntat. Men tvärtemot uppfattningen ”ju mer D-vitamin, desto bättre” var dödligheten också betydligt högre bland män med höga halter jämfört med bland majoriteten av män med mer måttliga D-vitaminhalter.

De spekulerade också att D-vitaminet kunde ge ökad risk för cancer.

Studien kan inte besvara frågan om höga halter D-vitamin orsakar cancer, men det är känt att D-vitamin kan stimulera bildningen av vissa enzym och tillväxtfaktorer som i andra studier visats ha samband med cancer.

Så vad har studien kommit fram till? Jo, enligt dem:
1. Låga halter D-vitamin ger ökad dödlighet.
2. Höga halter D-vitamin ger ökad dödlighet.
3. D-vitamin kan hypotetiskt ge cancer.

Kommentar
Så vad kan man utröna från dessa resultat? Jag har personligen inte tillgång till studien, utan kan endast bedöma utifrån denna artikel. Några kritiska punkter jag funderar på:

Nivåerna
Vad är låga respektive höga halter D-vitamin enligt forskarna som gjort studien? Jag antar att låga nivåer är under RDI (Rekommenderat dagligt intag) och att höga är över. RDI är egentligen ett värde som handlar om att förebygga brist på näringsämnen i kroppen. RDI är många gånger alldeles för låga för att ge optimal positiv effekt på kroppen. Livsmedelsverket rekommenderar 7,5 mcg D-vitamin för vuxna per dag och för de över 60 år är det 10 mcg per dag.² Så för denna studie på åldersgruppen bör alltså låga nivåer vara under 10 mcg och höga nivåer över det. I USA rekommenderar allt fler forskare och forskningsinstitut att de rekommenderade nivåerna för D-vitamin är alldeles för låga. Allt fler rekommenderar dagsdoser på 50 mcg per dag för vuxna för att ge skyddade och optimal effekt på kroppen.³

Det är mycket svårt att få i sig 50 mcg D-vitamin per dag genom normal kost, så kosttillskott behövs för att nå denna nivå. Artikeln i UNT anger som sagt inte hur höga nivåerna var för de som hade för ”högt”. Vi kan i alla fall anta över 10 mcg. Men nivåerna kan inte ha varit över 50 mcg, då det inte framgår att personerna i studien hade tagit extra tillskott av D-vitamin, och det förefaller osannolikt att alla ska ha tagit ett extra tillskott. Kan det helt enkelt vara så enkelt att de ”höga” nivåerna är för låga i studien? I så fall har studien endast bekräftat att låga nivåer av D-vitamin ökar dödligheten två gånger om, och inget om vad höga nivåer (på minst 50 mcg) gör. En annan studie till och med rekommenderar doser på 100 mcg av D-vitamin dagligen för kroppens välmående.⁴ Höga halter (som extra tillskott) D-vitamin har också visat sig ge längre livslängd.⁵

Cancer
Artikeln anger inte dödsorsaken hos de som hade för höga nivåer, men jag kan anta att många fall hade cancer eftersom det omnämndes i artikeln. Kan höga nivåer D-vitamin ge upphov till cancer? Det finns vissa studier som diskuterar detta, men de mer konkreta studierna visar snarare att D-vitamin skyddar mot flertalet olika cancersjukdomar.^{6 7} Om de höga nivåerna i studien egentligen är för låga som jag tidigare diskuterade, kan man då ha felaktigt ackrediterat D-vitamin som bov till cancer? D-vitaminnivån kan alltså ha varit för låg i det ”höga” fallet för att ge skyddande cancereffekt.

Sammanfattning
Så visar Ulsamstudien att höga nivåer av D-vitamin är skadligt och ökar dödligheten? Först måste jag läsa originalstudien för att se alla värden. Men om man utgår från artikeln och RDI som bas, så finns det inget som tyder på de som dött av ”höga” halter D-vitamin, snarare kan det vara så att nivåerna var för låga för att ge skyddande effekt. Antalet studier för D-vitaminets positiva verkan på människokroppen överstiger idag antalet studier som visar negativa resultat.

Nobelpriset i medicin för telomerupptäckten, kommer att ge åldrandeforskningen ökad vetenskaplig och publik respekt. Popsci.com omnämner Nobelpriset och vilken betydelse det har för forskningen.¹ Läs artikeln i nedan källhänvisning (engelsk text).

Vad tror du som läsare att Nobelpriset har för betydelse för åldrandeforskningen?

Bild från www.popsci.com

Årets Nobelpris i medicin gick till Elizabeth Blackburn, Carol Greider och Jack Szostak för deras upptäckt om hur kromosomskyddet fungerar med hjälp av telomerer.¹

Kommentar
Priset ges huvudsakligen till upptäckten då den har en viktig nyckelroll i cancerforskningen, då telomerer och ökad telomerasaktivitet är en förutsättning för okontrollerad celldelning vid cancer. Mindre belysning på området är att telomerer kan påverka åldrande och livskvalité, men åldrande ses inte idag som ett ”problem” i jämförelse med cancer. Dock är priset ett viktigt steg för ökad respekt för biogerontologi och medicinsk åldrandeforskning. I framtiden gissar jag att biogerontologisk forskning kommer att ge flera Nobelpris, främst inom de områden som SENS arbetar med.

Medellivslängden i den rika delen av världen fortsätter att öka. Av de barn som i dag föds i utvecklade länder som Sverige blir mer än hälften minst 100 år, spår danska och tyska forskare.

Av de människor som föds i dag kommer fler än hälften att bli minst 100 år, enligt en forskarrapport. Men vi får inte bara längre liv. Många fler riskerar att bli dementa och pensionsåldern kan höjas med uppemot tio år. Forskarna bakom rapporten, som publiceras i den medicinska tidskriften The Lancet, påpekar att medellivslängden i Västeuropa, USA, Kanada, Australien och Japan ökat med 30 år eller mer sedan år 1900.¹

Kommentar
Självklart ökar risken för demens med ökad ålder. Den medicinska livförlängningen som är inom horisonten kommer ge betydlig längre livslängder än 100 år till de barn som föds idag, och de som är födda på 1900-talet. Och den medicinska livsförlängningen, biogerontologi, är inte att förlänga livet det primära, utan att hitta botemedel mot alla de ålderssjukdomar som finns. Så risken för ökad demens med medicinsk livsförlängning i framtiden kommer inte betyda nödvändigtvis demens för de människor som väljer den vägen.

Pressmeddelande från Karolinska Institutet meddelar:¹

Den normala åldrandeprocessen har länge kopplats samman med problem med cellandningen, den process genom vilken cellerna utvinner energi ur näringsämnen. Forskare vid Karolinska Institutet har nu kunnat visa hur vissa proteiner som tillverkas i cellernas mitokondrier – populärt kallade cellens kraftverk – blir instabila och faller sönder, vilket i sin tur kan leda till nedsatt cellandning och för tidigt åldrande.

Orsaken till att instabila proteiner bildas är skador och muteringar på mitokondriernas mtDNA, som styr produktionen av det. Dessa instabila proteiner leder till sjukdomar och åldrande. Egentligen är denna upptäckt inget direkt nytt, än mer än diskussionen om proteinerna i sig. Mitokondrieteorin är en av de ledande åldrandeteorierna man jobbar efter idag. Arbetet med att hitta terapier för att behandla skador och muteringa på mtDNA pågrå för fullt på SENS Foundation under ledning av Aubrey de Grey. Avdelningen för arbetet inom denna del av området går under MitoSENS. Lösningen som MitoSENS jobbar efter, i förkortad beskrivning, är att flytta mitokondriernas DNA till cellkärnan, där DNA skyddas bättre än i mitokondrierna.²

Nedan amerikanska nyhetsinslag från WCVBtv på YouTube visar en 72-år gammal man som tränar styrketräning och har otroligt välformade muskler för sin ålder:

Fysisk aktivitet är känt för att förbättra hälsa och förlänga livslängden hos människor. Aktiv träning hos äldre människor bromsar nedsättningen av motoriken, vilket ovan videoklipp visar på mannen.

Källa
PubMed – Muscle Nerve; Physical activity and motor decline in older persons

Enligt en artikel i medicinska tidskriften Journal of Clinical Investigation har forskare kommit fram till att fruktos, som det finns massor av i frukt, skapar bukfetma och ger mer insulinresistens, som är ett förstadium till diabetes – än vanligt druvsocker, glukos.

Det är den undersökningen som är anledningen till att Christer Enkvist, överläkare i Trollhättan och medicinsk rådgivare vid Västra Götalandsregionen riktar kritik mot Livsmedelsverket.

– Efter denna studie går det knappast att hävda att det skulle vara så oerhört nyttigt, som Livsmedelsverket påstår, skriver Christer Enkvist i sin debattartikel.

Kommentar
Enligt en artikel i SvD idag så är det rekommenderade intaget av frukt på 400-500 gram per dag (Livsmedelsverkets rekommendationer), ohälsosamt och kan leda till bukfetma. Det höga intaget av fruktos kan också enligt studien leda till insulinresistens.

Frågan är om detta är sant? Personligen har jag inte utvärderat eller läst ursprungsstudien, men det går ändå att förstå att ett högt intag av socker inte är nyttigt för kroppen. Dock finns det delade meningar och studier kring de olika sockertyperna. Många studier talar mot att fruktos är lika skadligt som ”vanligt” socker (glukos aka druvsocker), och andra studier talar emot. En studie menar att fruktos inte ger ökade halter av insulin, medans glukos gör det, vilket talar emot den studie som omnämns i SvD.

Mycket av studierna handlar om vad man mäter, hur man mäter och i vilka korrelationer man mäter allt.

Källa
SvD – Frukt kan ge bukfetma
PubMed – Dietary Fructose and Glucose Differentially Affect Lipid and Glucose Homeostasis

Hittade en dokumentär som sändes på SVT med titeln ”Evigt liv” som gick på K Special. Aubrey de Grey medverkar och pratar om livsförlängning.

Du hittar klippet här (ligger tidsbegränsat t.o.m. 10 maj 2009):
Evigt liv – K Special

Svenska Dagbladet publicerade idag en artikel om att måttligt vindrickande minskar risken för benbrott, enligt en ny stor amerikansk studie.

Ett glas vin eller öl om dagen ökar bentätheten och minskar risken för benbrott. Detta enligt en stor amerikansk studie omfattande 1 182 män och drygt 1 500 kvinnor i åldern 29-86 år. Forskare vid Tufts University i Boston har undersökt hur deltagarnas benmassa påverkades av den självrapporterade mängd alkohol som konsumerades.

De fann då att de som höll sig till en daglig dos av ett-två glas vin eller öl per dag hade tätare benmassa än de som inte drack någon alkohol alls. De som drack mer eller bytte ut vinet eller ölen mot starksprit hade däremot signifikant lägre bentäthet.

Studien påpekar dock att de inte vet varför vin ger denna effekt:

Mekanismen bakom den uppbyggande effekten på benmassan är oklar. En teori är att alkoholen höjer nivåerna av det kvinnliga könshormonet östrogen, vilket också skyddar mot hjärt-kärlsjukdomar samtidigt som risken för bröstcancer ökar.

Är det östrogenet och är det verkligen alkoholen i vinet som är förklaringen? Mycket studier på rödvin de senaste åren har egentligen cirkulerat kring en fenol i vinet som heter resveratrol, ett naturligt fytoöstrogen. Ungefär 10mg resveratrol finns det i rödvin per liter. Resveratrol har jag diskuterat i tidigare inlägg. Kan det vara så att resveratrol är delvis en förklaring på denna effekt av benförstärkning? Det finns nämligen studier som pekar på detta.

I en japansk studie från 2000, visade forskare på möss att resveratrol har liknande mekanism som mänskligt östrogen och kan sänka blodtrycket. Utöver detta fann de att resveratrol också kunde förhindra försvagning av skelettet. En annan kinesisk studie från 2005 visade också att resveratrol kunde förhindra försvagning i skelettet till följd av låga östrogennivåer.

Den mest intressanta studien är (också) en japansk från 1998, som visar att resveratrol stimulerar förökning av osteoblaster, de benceller som har till roll att stimulera ny benvävnad.

Enligt amerikanska forskarnas hypotes så är alkoholen det som påverkar östrogenet. För denna hypotes finns inget känt stöd, utan mer stöd finns för att resveratrolet självständigt är det som kan kan tillskrivas de benförstärkande egenskaperna. Resveratrol är ju ett fytoöstrogen. Borde de inte kanske titta först på resveratrolets eventuella roll och de tidigare studierna som gjorts? Det finns mer än bara alkohol i det röda vinet.

Källor
SvD – Måttligt vindrickande ger starkare ben
PubMed – Resveratrol attenuates ovariectomy-induced hypertension and bone loss in stroke-prone spontaneously hypertensive rats
PubMed – Effects of trans-resveratrol from Polygonum cuspidatum on bone loss using the ovariectomized rat model
PubMed – Resveratrol stimulates the proliferation and differentiation of osteoblastic MC3T3-E1 cells

Senaste året har både medial tv-reklam och annonsering för vaccinationsläkemedlet Gardasil framförts som ett rekommenderat behov för alla flickor och kvinnor mellan 9 till 26 år, för föreyggandet av livmoderhalscancer (cervixcancer). Läkemedlet godkändes 2006 av Läkemedelsverket.

Vaccinet är riktat mot humant papillomvirus som tros orsaka livmoderhalscancer och vara den näst vanligaste cancerdödsorsaken efter bröstcancer hos kvinnor.

Debatt, en mera tyst icke-mediabaserad sådan, har framförts i flera års tid hurvida humant papillomvirus kan orska livmoderhalscancer eller inte. Denna debatt har uppstått i att de studier som framförs som bevis för papillomvirusets eventuella cancerframkallande egenskaper, inte är vetenskaplig hållbara. Food and Drug Administration (FDA) i USA, motsvarande Livsmedelsverket och Läkemedelsverket, reviderade under 2003 uppfattningen om cancerrisken med papillomvirus till att viruset idag inte längre anses vara kopplat till orsakandet av livmoderhalscancer. FDA framför detta i ett dokument som finns att läsa här på deras hemsida. På sidan 5 framför de:

FDA pressmeddelande i 31 mars 2003 medger att ”de flesta infektioner (med HPV) är kortlivade och inte associerade med livmoderhalscancer”, som ett erkännande av de framsteg inom medicinsk vetenskap och teknik sen 1988. Med andra ord, sedan 2003 anser den vetenskapliga personalen vid FDA inte längre att HPV-infektion att vare en högrisk för sjukdom när man nu skriver läromedel för allmänheten.

Dokumentet framför också följande:

Baserat på nya vetenskapliga rön publiceras från de senaste 15 åren är det nu allmänt accepterat att identifiering och klassificering HPV-infektion inte har en direkt relation till stratifiering av risk för livmoderhalscancer. Mest akuta infektioner orsakade av HPV är självbegränsade [1, 4-7]. … Upprepade sekventiell övergående HPV-infektioner, även när de har orsakats av ”hög risk” HPVs, är de inte förknippade med hög risk att utveckla skador på skivepitelet, ett förstadium till livmoderhalscancer.

Kvinnor som visar sig vara positiva för samma stam (genotyp) av HPV vid upprepade tester, lider sannolikt mycket av en ihållande HPV-infektion och anses ha hög risk att utveckla förcancerintraepiteliallesioner i livmoderhalsen. Det är den ihållande infektionen, inte viruset, som bestämmer cancerrisk.

Pressmeddelandet gällande denna revidering på FDA’s hemsida, uttrycker samma sak:

Även om graden av HPV-infektion i denna grupp är hög, är de flesta infektioner kortlivade och inte associerade med livmoderhalscancer.

På Karolinska Institutets hemsida gällande papillomvirus säger man:

Eva Rylander berättar att HPV nu anses vara en nödvändig, men ej tillräcklig faktor för utveckling av skivepitelcancer. Med DNA-teknik har man kartlagt ett hundratal olika papillomvirustyper, varav ett 30-tal finns i underlivet. Det är framför allt HPV 16 och HPV 18, som förekommer i liv moderhalscancer och dess förstadier. HPV 18, som är relativt ovanlig i befolkningen, finns däremot ofta i adenocancer och då särskilt i de mest elakartade tumörerna. Genom att använda allt känsligare metoder har man funnit många HPV-typer i mycket små mängder hos helt friska individer. Dessa hålls normalt under immunologisk kontroll, men kan kanske påverkas av bland annat stress, andra infektioner och p-piller.

Alltså, det anses av myndigheter att humant papillomvirus inte är orsaken livmoderhalscancer, utan upprepade infektioner.

Hur effektiv är då ett eventuellt vaccin mot papillomvirus och förebyggandet av livmoderhalscancer? FDA omnämner i ett dokument att vaccinet inte hade någon skyddande effekt alls, samtidigt som den också visade sig öka risken av livmoderhalscancer med 44,6% hos vissa grupper:

PCR-baserade HPV-detektionsenheter som ger möjlighet till exakta HPV-genoidentifieringa är ett mer akut behov nu, eftersom vaccination med Gardasil av de kvinnor som redan är seropositiva och PCR-positiva för vaccin-relevanta genotyper av HPV, har visat sig öka risken för utveckla höggradig förcancerlesioner med 44,6%, enligt en FDA VRBPAC bakgrundsdokument: Gardasil HPV tetravalent vaccin, 18 maj 2006, VRBPAC-stämman.

Den ansedda vetenskapliga tidskriften The Journal of the American Medical Association, JAMA, granskade vaccinet Gardasil i en artikel och fann att det inte hade någon skyddande effekt:

Inga tydliga tecken på vaccinets terapeutiska effekt sågs i analyserna begränsade till kvinnor som fått alla doser vaccin eller med tecken på inre HPV-infektioner vid införsel (Tabell 2). Vi har inte observerat några tecken på vaccineffekter när vi stratifierat analysen på utvalda studiepostegenskaper som avspeglade [olika parametrar] (TABLE3). Inte heller några belägg för vaccinets effekter observerades i analyserna stratifierade efter andra studien i parametrar som tros kunna påverka tydlighetstecken och effekt av vaccinet, inklusive gången sedan sexuellt inledande, orala preventivmedel som används, cigarettrökning, och samtidig infektion med C trachomatis eller N gonorrhoeae (tabell 3).

Kommentar
Cancer är en av de mest förödande sjukdomarna vi har idag, och alla medel som används för att utvecklas behandlingsmetoder behövs. Vad som inte behövs, är oviljan att acceptera vetenskapliga revideringar som kan kasta nya ljus över behandlingar och förståelser av sjukdomar. Vetenskap är inte statisk, utan är den bästa kunskapen vi har idag. Vetenskapen imorgon kan vara en annan, och vi måste därför hela tiden granska våra medicinska metoder och uppfattningar för att komma ett steg närmare den optimala lösningen.

Avseende humant papillomvirus är det tydligt att det inte är helt fastställt att det är en orsak till livmoderhalscancer. De eventuella riskerna med att vaccinera sig mot ett sådant virus måste därför tas i beaktande när ny vetenskaplig forskning kommer. Att hålla sig fast vid gamla och felaktiga uppfattningar är pseudovetenskap.

Källor
Karolinska Institutet – Papillomvirus en av flera orsaker till cervixcancer
Food and Drug Administration
FDA News – FDA Approves Expanded Use of HPV Test

En grupp ledande experter på åldrande i USA och Storbritannien har tillsammans skapat en analys där de säger att det bästa sättet att motverka och behandla ett stort antal svåra sjukdomar, är att bromsa åldrandeprocessen.

”Det traditionella medicinska synsättet för att attackera enskilda sjukdomar – cancer, diabetes, hjärtsjukdomar, Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom – kommer snart att bli mindre effektiva om vi inte kan avgöra hur alla dessa sjukdomar, antingen samverkar eller har gemensamma mekanismer med åldrande.”
- S. Jay Olshansky, professor i epidemiologi vid University of Illinois i Chicago School of Public Health

Författarna anser att ett paradigmskifte behövs i hur vi ser på sjukdomar och kopplingarna till åldrandet, då det annars kommer leda till negativa konsekvenser för framtida generationer.

Källor:
BMJ
EurekAlert! – Experts say slowing aging is way to fight diseases in 21st century

Forskning kring resveratrol ute i väst är ett område som det diskuteras väldigt lite om i denna del av Skandinavien, men DN publicerade en artikel om resveratrols möjliga effekter.

Det är idag väldigt kontroversiellt att säga att vissa typer av alkohol kan ha positiva hälsoeffekter, beroende på de allvarligt kända skadliga effekter alkohol kan ge vid stora intag.

Många av de studier som görs som visar påvisbara positiva hälsoeffekter med alkohol, är just rödvin vid måttliga doser. Epidemologiska studier har visat att rödvinskonsumtion skyddar mot hjärt- och kärlsjukdomar. Stöd finns också för att normal vinkonsumtion kan förebygga metaboliskt syndrom (förstadie till diabetes). Rödvin kan enligt andra studier också skydda levern mot ickealkoholbaserad skada. Det svåra här är att avgöra vid rödvinsstudier om det är innehållet av resveratrol eller rödvinets etanol som ger de positiva effekterna. En flaska rödvin på 1 liter innehåller cirka 8 mg resveratrol, vilket i jämförelse med resveratrolstudier är en försumbart liten styrka, då positiva effekter av resveratrol har uppnåtts i djurförsök på motsvarande ~20 mg/kg kroppsvikt. Till måttlig vinkonsumtion räknar man ½-1½ glas vin om dagen. Ett glas vin innehåller ~1 mg resveratrol och ska inte vid så låga doser kunna ge större påvisbara hälsobefrämjande egenskaper. Varför då rödvin med den låga halten av resveratrol per liter kan ha trolig positiv verkan är därför inte helt klarlagt. Det kan betyda att resveratrol kanske inte är den främsta förklaringen för de positiva resultat en måttlig vinkonsumtion kan ge. En studie där man jämfört rödvin med en hög halt av resveratrol med annan traditionell alkoholdryck (ej vin), kunde man inte påvisa att rödvinet var mer hälsobefrämjande än den traditionella alkoholdrycken, utan var likvärdiga i sina resultat, d.v.s. att den alkohohaltiga drycken hade minst lika ”positiv” effekt som rödvin.

Resveratrol kan ha positiva hälsoeffekter, men kanske inte i alkoholsammanhang då doserna är väldigt låga.

Även om många studier stödjer resultat av hälsobefrämjande egenskaper hos rödviner, så finns det andra mindre kända risker med rödvin (förutom de skador som höga alkoholnivåer kan ge). En av dessa är att många viner innehåller mycket kemikalier och andra föroreningar och ämnen som kan utlösa allergiska reaktioner hos stora delar av den normala befolkningen. Vanligast är att rödvin kan trigga igång astmatiska anfall.

Artiklar:
DN – Ämne i rödvin håller kroppen ung
Wikipedia – Resveratrol

Studier:
PubMed – Red wine consumption and prevention of atherosclerosis: an in vitro model using human peripheral blood mononuclear cells.
PubMed – Moderate wine consumption in the prevention of metabolic syndrome and its related medical complications.
PubMed – Modest wine drinking and decreased prevalence of suspected nonalcoholic fatty liver disease.
PubMed – Dose-related effects of red wine and alcohol on hemodynamics, sympathetic nerve activity, and arterial diameter.
PubMed – Adverse reactions to wine: think outside the bottle.

En ny biogerontologisk forskningsstiftelse har skapats och godkänts i Storbritannien: The Biogerontology Research Foundation.
Forskningsstiftelsens syfte är att fylla en lucka i forskningsvärlden där den vetenskapliga kunskapen om åldrandet är begränsat för att kunna få fram tillräckliga medicinska interventioner. The Biogerontology Research Foundation kommer att finansiera biogerontologisk forskning som kan leda till terapier för reparationer av cellulära skador till följd av åldrande. Genom detta hoppas stiftelsen att kunna bidra till att hitta metoder för att bromsa åldrande och de ålderrelaterade sjukdomar som uppstår. Målet är inte bara att försöka behandla symptomen, utan också de rotorsaker till symptomen. All modern bioteknologi som finns tillgänglig idag kommer att användas. Stiftelsen stöds av flera forskare med intresse för biogerontologi.

Källa:
Biogerontology Research Foundation

Forskare i Kalifornien, USA, har lyckats föryngra gamla hudceller hos tvååriga möss till en kvalité som motsvarar samma hud hos nyfödda möss. Både det synliga resultatet som det genetiska har observerats.

Dr. Howard Chang, huvudforskaren kring denna terapi, hävdar att resultaten stödjer teorin om att åldrande är orsakat av genetiska förändringar, och inte slitageskador.

Hur föryngringen av de gamla cellerna har gått till, är genom blockering av ett specifikt protein, NF-kappa-B. Detta protein är känt som en transkriptionsprotein som reglerar transkriptionen av DNA till RNA. NF-kappa-B reglerar också många gener.

Metoden kommer troligen användas, om det blir en funktionabel terapi, för att reparera skadad hud, och förbättra äldre människors hud.

BioGerontologi.se kommenterar:
Forskningen är intressant, och visar att långt gångna stadier av cellåldrande går att reversera. Frågan kvarstår om resultaten är långvariga, vilket inte har studerats i denna studie. Att också förändringen är märkbar och att cellerna har ett utseende som unga nya celler, betyder inte nödvändigtvis att cellernas levnadslängd ökar. Till det yttre och genetiska kan cellerna se föryngrade ut, men avslöjar inte heller om hur de eventuella mutationerna i mitokondriernas DNA kvarstår. Inte heller frågan kring de avfallsprodukter som lipofuscin som finns inuti cellerna, om det försvinner vid en föryngring. Det är därför ett felaktigt påstående av Dr. Howard Chang att teorin om förslitningsskador i cellerna skulle vara felaktigt, då den nya ”föryngringsmetoden” av cellerna ännu inte har visat några resultat på ökad levnadslängd. Att måla över rostskador betyder inte att rosten försvinner, kanske bara att rostningsprocessen bromas upp.

Källor:
BBC News – Skin ageing ‘reversed’ in mice
BBC News – Intervju Dr. Howard Chang (audio)
Wikipedia – NF-kappa-B

En artikel i Washington Post skriver om Aubrey de Grey och hans arbete med SENS och försöken för att bromsa åldrandet.

Artikel:
Washingtonpost.com – The Invincible Man