BioGerontologi.se

Brosk är en av de mest motståndskraftiga vävnaderna i kroppen för regenerering. Men detta kan vara på väg att vara löst. Ett forskarteam i USA har lyckats regenerera brosk, genom att skapa en 3D-modell av en broskdel, som sedan ”odlades” direkt i kaniner. Cellerna till brosket var kaninernas egna, och således undveks riskerna för bortstötning. Kaninerna som behandlades genom denna metod, återfick efter 8 veckor sin rörlighet till nästan 100 %.

Målet är att kunna utveckla denna metod för att kunna ersätta skadat brosk och leder hos människor, exempelvis ledsjukdomen artros som drabbar en större del av den äldre befolkningen.¹ Ungefär en miljon svenskar har artros idag.

Igår publicerade tyska forskare en upptäckt om hur ett mänskligt protein som vanligen kommunicerar mellan celler även bromsar cancertumörers tillväxt. Proteinet kallas för interferon-beta, som används redan i visa cancerterapier, men inte enligt den nya upptäckten. Den nya upptäckten har visat att interferon-beta stryper cancertumörerna från att koppla upp sig mot kroppens blodkärl. Detta gör att inget blod kan tillföras tumören och tillväxten bromsas. Interferon-beta är redan känt för dess inblandning i att aktivera immunförsvaret mot virusangrepp i kroppen. Med den nya upptäckten så ser man alltså att interferon-beta kan störa de ämnen som är tillväxtfaktorer för tumören.¹

Inteferon-beta upptäcktes redan 1957, och har exempelvis använts i försöksbehandlingar mot multipel skleros.²

Forskare på McGill University i USA har utvecklat nanotuber i DNA-format, som har möjlighet att kapsla in och leverera läkemedelsmolekyler. Tanken med dessa DNA-nanotuber är att de ska kunna användas i framtiden i behandling mot bland annat cancerceller.¹ Detta är en av de många framsteg som tas inom nanoteknologisk medicin.

Metoderna för att transplantera in stamceller i kroppen har varit krångliga, främst beroende på att miljön är ganska hård där de sätts in, samt att kroppens immunförsvar går till attack mot de transplanterade unga stamcellerna. Forskare på Hong Kongs universitet och Massachusetts teknologiska institut, har tillsammans förbättrat denna transplantationsteknik. För forskarna var det viktigt att kunna skapa en miljö som reglerade cellernas aktivitet genom att försena deras tillväxt och mognad, samt att försvara dem mot kroppens immunförsvar. Den huvudsakliga metoden de utvecklade för att komma runt problemen var att använda sig av nanoteknik, där de byggde upp en byggnadsställning av nanofibrer, som stamcellerna sedan kunde växa till sig på i bestämda former. Metoden kallas för ”självorganiserande byggnadsställning av nanofibrer” (SAPNS).

Genom att de manipulerade celltätheten och användningen av SAPNS, kunde stamcellerna växa till sig utan negativ snabb tillväxt och attack från immunförsvaret. Stamcellerna höll sig unga och undvek negativ föråldring. Dessa metoder användes vid stamcellstransplantation till nervsystemet, och har en framtida potential att kunna användas vid skador och sjukdomar i nervsystemet, men också för regenerering av andra vävnader eller organ. Metoden gör också att immunosupressiva läkemedel kommer att vara överflödiga.¹

Inslag i berömda CBS 60 Minutes om regenerativ medicin, den framtida möjligheten att kunna odla nya kroppsegna organ. 2 delar nedan från YouTube, engelskt tal.

Del 1

Del 2

AGEs är en förkortning på Advanced Glycation Endproducts, som en kemisk produkt som uppstår vid glykation. Det är en av de sju åldrandefaktorerna. AGEs bidrar till korslänkningar mellan proteiner. AGEs uppstår naturligt i kroppen men finns också i olika mängder i den mat vi äter. På bloggen Inhuman Experiment – Because living is better than dying, har bloggaren listat AGEs-innehållet i maten.¹

Den mat som innehåller högst AGEs är fetter och kött, och kolhydrater har bland de lägsta nivåerna. Höga temperaturer och långa koktider höjer AGEs-nivåerna i maten, samt förbehandlad (halvfabrikat exempelvis) mat. Mat med mycket vätskeinnehåll har lägre nivåer.

Exempel på olika AGEs-nivåer (enheter per gram och ml):
Hamburgare – 54,176 e/g
Bacon (mikrovågsugn) – 90,228 e/g
Kyckling (friterad) – 63,398 e/g
Lax (rå) – 5,573 e/g
Mozzarellaost – 16,777 e/g
Kaffe – 53 e/ml
Cola – 65 e/ml
Te – 19 e/ml

Kommentar
Att undvika AGEs är idag helt omöjligt, men genom att välja att se över sin kost kan man minska intaget av AGEs och på så sätt bromsa åldrandet. Framtiden kommer ha terapier mot behandling av korslänkningar orsakat av AGEs, men inga märkvärdiga resultat har kommit än. Exempelvis försök på att skapa korslänkningsbehandlande läkemedel är ämnet alagebrium, utvecklat av Alteon Corporation i USA, som just nu ingår i försök i att bryta sönder korslänkningar orsakat av AGEs.²

Nobelpriset i medicin för telomerupptäckten, kommer att ge åldrandeforskningen ökad vetenskaplig och publik respekt. Popsci.com omnämner Nobelpriset och vilken betydelse det har för forskningen.¹ Läs artikeln i nedan källhänvisning (engelsk text).

Vad tror du som läsare att Nobelpriset har för betydelse för åldrandeforskningen?

Bild från www.popsci.com

Pressmeddelande från Karolinska Institutet meddelar:¹

Den normala åldrandeprocessen har länge kopplats samman med problem med cellandningen, den process genom vilken cellerna utvinner energi ur näringsämnen. Forskare vid Karolinska Institutet har nu kunnat visa hur vissa proteiner som tillverkas i cellernas mitokondrier – populärt kallade cellens kraftverk – blir instabila och faller sönder, vilket i sin tur kan leda till nedsatt cellandning och för tidigt åldrande.

Orsaken till att instabila proteiner bildas är skador och muteringar på mitokondriernas mtDNA, som styr produktionen av det. Dessa instabila proteiner leder till sjukdomar och åldrande. Egentligen är denna upptäckt inget direkt nytt, än mer än diskussionen om proteinerna i sig. Mitokondrieteorin är en av de ledande åldrandeteorierna man jobbar efter idag. Arbetet med att hitta terapier för att behandla skador och muteringa på mtDNA pågrå för fullt på SENS Foundation under ledning av Aubrey de Grey. Avdelningen för arbetet inom denna del av området går under MitoSENS. Lösningen som MitoSENS jobbar efter, i förkortad beskrivning, är att flytta mitokondriernas DNA till cellkärnan, där DNA skyddas bättre än i mitokondrierna.²

Kannabinoider, aktiva ämnen i marijuana, har visat sig i en pilotstudie orsaka celldöd hos cancertumörer. Forskarna hoppas kunna förstå den kemiska processen bättre om hur kannabinoiderna skapar autofagi hos cancercellerna, och utifrån det utveckla nya mediciner mot cancer.

Källa
The Journal of Clinical Investigation – Cannabinoids induce tumor cell death

Bild från Journal of Clinical Investigation

Amerikanska forskare har lyckats programmera om celler från blodet till stamceller. Omprogrammeringen är så lyckad att molekylärt och funktionsmässigt finns det ingen märkbar skillnad i jämförelse med embryonala stamceller.

Tillvägagångssättet för omprogrammeringen gick till så att blod togs från en 26-årig manlig donator, och från detta blod isolerade forskarna CD34+ celler, en typ av stamcell som producerar blodceller. CD34+ cellerna fick sedan kultiveras. Efter kultiveringen infekterade forskarna cellerna med virus som hade reprogrammeringsfaktorer, så kallade gener som liknar embryonala stamceller som kan omvandla blodceller till stamceller på en embryonivå.

Efter två veckor analyserade man cellerna för att finna de celler som visade molekylärt och funktionsmässigt likheter med embryonala stamceller, och de fann att de lyckades. Dessa nya stamceller testades senare i in vitro (biokemisk process i glas) och dessa stamceller kunde omvandlas till alla möjliga celltyper som förekommer i en människas kropp.

Kommentar
Stamceller är en viktig nyckel för att bota svåra sjukdomar och åldrande, och kommer i framtiden vara daglig medicin. Idag står vi i början på denna fantastiska utveckling av stamcellsforskning. Forskningen handlar idag mer om att ta fram stamceller än att tillämpa de medicinska aspekterna av stamcellsterapi. Metoderna för att ta fram stamceller baserar sig huvudsakligen på ett sätt idag, och det är att ta dem ”färdiga” från embryon. Detta är ett enkelt sätt, men inte det optimala sättet då det finns en hel del hinder kring det:

1. Embryonala stamceller kommer från mänskliga embryon genom in vitro-fertilisering. Detta är det begränsad tillgång på samt har en hel del etiska aspekter.
2. Embryonala stamceller är främmande för andra kroppar. Placeras främmande celler till en annan kropp riskerar den att stöta ifrån de nya cellerna.
3. Att ha främmande celler i kroppen löper inte bara avstötningsrisk, utan också andra risker kan föreligga inklusive okända.
4. Främmande celler har också främmande DNA/gener, vilket minimal kunskap finns om hur det kan påverka kroppen.

Tekniken som de nu amerikanska forskarna har tagit fram är det sätt som är det svåra, men också det medicinskt mest korrekta, då man jobbar med egna celler. Egna celler som odlas till organ, leder eller liknande och sedan opereras tillbaka löper minimala risker från att stötas ifrån av den egna kroppen. Tillgångsfrågan är också ett mindre problem, då patientens egna blod blir källan för stamcellerna.

Framtiden kommer visa ännu mer spännande upptäckter och tekniker inom stamcellsterapi. Nu handlar det om att ta fram en stabil metod för att skapa kroppsegna stamceller, där steg två sen är att lära sig programmera om cellerna med full kontroll, och steg tre att odla helt nya organ.

Källa
American Society of Hematology – Study Finds Blood Cells Can Be Reprogrammed to Act as Embryonic Stem Cells

Snart kommer ledskador från både ålder, olyckor och sportorsakade vara ett minne blott. Forskare på University College i London lyckades odla fram nya broskceller genom att ta embryonala stamceller och plantera dem bredvid broskceller. Och utifrån detta omvandlades stamcellerna till brosk. Detta skulle kunna ersätta dagens tekniker med proteser och liknande begränsade terapier. Troligen kommer testerna ta minst 5 år innan det kan påbörjas några tester på människor. Nya knäskålar, handleder, öron, näsor med mera skulle kunna återskapas.

Kommentar
Stamceller kommer definitivt vara en viktig del av framtidens terapier mot åldersrelaterade skador och sjukdomar. Problemet med detta exempel med embryonala celler, är att det är celler från annan kropp. Att transplantera dessa celler till sin egen kropp skulle innebära evigt intag av immunosuppressiva läkemedel, för att inte stöta bort cellerna, precis som organdonation.

För att den framtida generativa stamcellsterapin ska fungera optimalt, måste man istället ta kroppsegna celler, om inte ens egna stamceller som faktiskt existerar i våra kroppar trots vuxen ålder. Det handlar bara om att hitta dem, hitta friska exemplar, kanske reparera dem, och slutligen få dem att omvandlas till den celltyp man önskar.

Exempel på just detta med egenodlade celler, så har forskare på Bristol University precis lyckats i förra månaden med detta. Forskarna tog stamceller från benmärgen på en artrospatient och odlade dessa i ett laboratorium. Genom detta lyckades de odla fram en 13 millimeter lång broskbit, som sedan kunde operera in i patientens knä. Det fanns dock ett par ”tekniska” komplikationer med broskets struktur, men inget som gick att lösa och går att lösa i framtiden.

Artikel
BBC News – Cartilage grown from stem cells
University of Bristol – A stem cell bandage for your knee

Bild copyright Univeristy of Bristol

Mellan den tredje och sjunde september i år är det dags för den fjärde SENS-kongressen, anordnat av Methuselah Foundation, med initiativtagaren Aubrey de Grey. Kongressen kommer att hållas på Cambridge i England.

Konferensen är tillför att följa upp de framsteg som görs inom praktisk biogerontologi, det vill säga vilka metoder och terapier som håller på att tas fram för att bromsa och omvända cellulärt åldrande.

SENS-kongressen efterlyser från forskare över hela världen bra abstrakt till denna kongress, och anmälan kan göras här:
http://www.mfoundation.org/index.php?pagename=sens4_absub

Mer om kongressen och anmälan kan göras här:
http://www.mfoundation.org/sens4

Dagens Nyheter publicerade idag en artikel om att Socialstyrelsen i måndags har godkänt att från och med 2010 kommer flickor i årskurs 5 och 6 att vaccineras mot humant papillomvirus, HPV. Detta beslut har fattats trots tveksamheter kring vaccinets effekt.

Dagens Nyheter

…Men ännu är det ingen som vet om en vaccinering verkligen skyddar mot cancer. Eftersom det tar lång tid att utveckla livmoderhalscancer tar det långt tid att bevisa effekten. Ändå införs vaccineringen.

- Vi har en bra vetenskaplig grund för att viruset orsakar cancern och sex sju års uppföljning som visar att vaccinerna skyddar mot viruset. Det är inte rimligt att vänta i trettio år för att se om vaccinet verkligen gör den nytta vi tror, när det finns så mycket som talar för det, säger Anders Tegnell.

Kommentar
I några tidigare poster har jag skrivit om vaccinet och HPV, om just kring de tveksamheter om som finns kring viruset, vaccinet och cancerkopplingen som har flera tveksamheter och frågetecken. Den amerikanska motsvarigheten till Socialstyrelsen (och Läkemedelsverket) FDA anser inte att HPV idag längre kan kopplas till livmoderhalscancer.

Frågan är om beslutet av Socialstyrelsen är rätt trots vissa misstankar om att vaccinet inte har effekt eller kan till och med öka risken för cancer? Med vilket vetenskapligt stöd har Socialstyrelsen beslutat massvaccination?

Läs posten från den 10 oktober nedan eller här.

Källor
Dagens Nyheter – Flickor erbjuds vaccin trots osäker effekt
Biogerontologi.se – Livmodehalscancer, papillomvirus och reviderad vetenskap

Progeria är en sjukdom som uppstår hos ett fåtal barn, där deras kroppar till synes åldras upp till 10 gånger snabbare. Barnen får kroppar som ser ut att vara en gammal människas, och dessa barn lever inte längre än till yngre tonåren. Barnen får sjukdomar som liknar åldrande männsikors, exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar. Det finns idag runt 50 kända fall av barn som lider av progeria.

Den troliga orsaken anses vara en mutation som uppstår i sperman före befruktning, där ett giftigt protein skadar cellkärnan, och som sedan leder till att cellerna som utvecklas med kraftiga deformationer som leder till sjukdomen.

I nya försök med läkemedlet farnesyltransferasinhibitor (FTI) vill man försöka behandla progeriabaserad hjärt- och kärlsjukdom, och det har visat lovande resultat där det kan reparera cellkärnan, och därmed skydda det genetiska materialet. I försöksmöss med progeria, har FTI visat sig hindra hjärt- och kärlsjukdomar. Detta kan leda till nya behandlingsprinciper för progeriadrabbade barn.

Vad forskarna också har upptäckt, är att FTI skulle kunna användas för alla människor med hjärt- och kärlsjukdomar, då det toxiska proteinet finns hos dessa också, precis som i progeriasjukdomen.

Tester är pågående, men hur effektivt läkemedlet är på människor är ännu inte fastställt.

Källor
Wikipedia – Progeria
Scientific American – New Hope for Progeria: Drug for Rare Aging Disease
The Progeria Research Foundation

Ny metod har utvecklats hos Uppsala Universitet för att studera hur åldrandet påverkar muskler. Metoden bygger på att forskarna har använt konfokalmikroskopi för att studera muskelceller, vilket möjliggör att forskarna kan se hur mycket muskelprotein som tillverkas av muskelcellerna under träning.

Kommentar
Detta kan ge större förståelse om hur muskler fungerar och vilka effekter åldrande har. Detta kan ge mer kunskap om att utveckla terapier för att behandla försvagade muskler till följd av åldrande.

Källa
Theses from Uppsala University – Effects of Ageing and Physical Activity on Regulation of Muscle Contraction
Effects of Ageing and Physical Activity on Regulation of Muscle Contraction – Abstract (PDF)