BioGerontologi.se

Brosk är en av de mest motståndskraftiga vävnaderna i kroppen för regenerering. Men detta kan vara på väg att vara löst. Ett forskarteam i USA har lyckats regenerera brosk, genom att skapa en 3D-modell av en broskdel, som sedan ”odlades” direkt i kaniner. Cellerna till brosket var kaninernas egna, och således undveks riskerna för bortstötning. Kaninerna som behandlades genom denna metod, återfick efter 8 veckor sin rörlighet till nästan 100 %.

Målet är att kunna utveckla denna metod för att kunna ersätta skadat brosk och leder hos människor, exempelvis ledsjukdomen artros som drabbar en större del av den äldre befolkningen.¹ Ungefär en miljon svenskar har artros idag.

Enligt tysk studie så är skräpmat kopplat till högre fall av astma medan nyttigare mat är kopplat till lägre risker att drabbas av det. Studien är genomförd på Ulm universitet.

Studien är genomförd genom en analys av data insamlat på 50 000 barn under en tioårsperiod från 20 olika länder (med varierande ekonomisk situation, och de fann att högt intag av hamburgare hade högre prevalens av astma under deras livstid. Definitionen på högt intag av hamburgare var minst tre eller mer per vecka. Intag av mat som grönsaker, frukt och fisk var associerat med lägre risk för astma under livstiden.¹

Ny forskning visar att Alzheimers sjukdom uppstår i beta-amyloids oligomer, snarare än amyloidplack som man hittills trott. Placket beskrevs redan för 100 år sedan, och de senaste decennierna har det diskuterats flitigt om det är av skadlig, skyddande eller helt enkelt oskadlig karaktär för hjärnan. Flera forskargrupper tror numera att flytande klumpar av amyloid (oligomer) är orsaken till den patologi som Alzheimers sjukdom skapar.

Forskare på Mount Sinai School of Medicine, USA, tog fram möss som producerade oligomer, men inga plack. Dessa möss fann man hade samma skador och patologi som möss med både plack och oligomer. Denna upptäck kan leda till att nya terapier som läkemedel kan utvecklas som attackerar oligomer.¹

Även japanska forskare har nyligen gjort samma upptäckt om oligomerer.²

Annan ny forskning gällande placket beta-amyloids roll, visar att det kan tillhöra en del av kroppens bakteriedödande skydd, snarare än orsak till Alzheimers sjukdom.³

Kommentar
Vi vet att hjärnan har en inflammation i närvaro av Alzheimers sjukdom. Kan inflammationen vara kopplat till hjärnans försvarssystem, det bakterieskyddande placket? Om så, vad triggar kroppens försvar och vad försvarar den sig emot? Kan beta-amyloid uppstå som ett skydd mot oligomerer? Varför uppstår oligomerer?

Igår publicerade tyska forskare en upptäckt om hur ett mänskligt protein som vanligen kommunicerar mellan celler även bromsar cancertumörers tillväxt. Proteinet kallas för interferon-beta, som används redan i visa cancerterapier, men inte enligt den nya upptäckten. Den nya upptäckten har visat att interferon-beta stryper cancertumörerna från att koppla upp sig mot kroppens blodkärl. Detta gör att inget blod kan tillföras tumören och tillväxten bromsas. Interferon-beta är redan känt för dess inblandning i att aktivera immunförsvaret mot virusangrepp i kroppen. Med den nya upptäckten så ser man alltså att interferon-beta kan störa de ämnen som är tillväxtfaktorer för tumören.¹

Inteferon-beta upptäcktes redan 1957, och har exempelvis använts i försöksbehandlingar mot multipel skleros.²

Dagligen kommer mängder av nya rön och studier inom medicin och sådant som är relaterat till åldrandeforskning. Det är mycket svårt att konsumera all information, men oftast så glömmer man bort gamla studier som är mycket intressanta. En äldre studie som jag hittade visar en relativt okänd risk relaterat till en mycket vanlig läkemedelssubstans:

Inflammationer är en starkt bidragande orsak till åldrande och sjukdomar, och att kroppens förmåga att avgifta sig själv är viktig i den förebyggande processen av inflammation. Många människor världen över äter paracetamol, en av de vanligaste läkemedlen som används bland annat som febernedsättande och smärtstillande. En vanlig missuppfattning är att det är antiinflammatoriskt och att användningen i det syftet är säkerligen starkt utbrett. I Sverige säljs paracetamol under varumärken som Alvedon, Panodil med flera. Känt är att paracetamol påverkar levern ordentligt, och riskerna för leverskador är stora och inte helt ovanliga. Men om doserna är rekommenderade, borde det väl inte ha negativ verkan? Troligen inte på levervärden, men paracetamolet kan påverka kroppens förmåga att avgifta sig. När vi intar paracetamol så höjs nivåerna av kroppens avgiftningsämnen, främst tripeptiden glutation i levern. Glutation bryter ner paracetamolet och gör det ”ofarligt”. Förhöjda glutationnivåer är relaterat med antiåldrande effekt. Så finns det då negativ verkan av paracetamol och kan det motverka inflammatorisk åldrandefaktor?

I en studie från 1985, hittade jag en intressant studie som visade att paracetamol gör att leverns glutationnivåer ökar. Detta borde innebära hypotetiskt att förhöjda glutationnivåer tillsammans med paracetamolet förbättrar avgiftning, eller inte? Studien visade att paracetamolet förbrukade 99% av all glutation i levern. Detta innebär alltså en risk att glutation inte finns på annat håll att avgifta andra toxiner i kroppen, när paracetamol är närvarande.¹

Detta skulle enligt min egna hypotes leda till att risk för inflammation ökar, då leverns avgiftningsfunktion begränsas till 99% i samband med paracetamolintag, samt risk för skador av andra toxiner som inte kan avgiftas. Risken finns då vid både enskilda intag och kontinuerliga intag över längre perioder. Paracetamol kan också ha fler nackdelar och biverkningar som inte kan registreras som primära, utan sekundära i förhållande till försämrad avgiftningsfunktion. En studie från 2008 visade att barn som intog paracetamol, löpte 3 gånger så stor risk att utveckla astma än de barn som inte intog paracetamol. ² Forskarna kan inte förklara sambandet här, men detta kan enligt mig bero på de ovan nämnda orsakerna med reducerad avgiftningsfunktion i kroppen, som sedan gör att inflammation kan utvecklas, och som i detta fall i barnens luftrör. Det finns exempelvis studier som visar samband mellan glutation och lunginflammationer.³ Andra indikationer på låga glutationnivåer visar också kopplingar till hjärt- och kärlsjukdomar.⁴ Detta behöver inte nödvändigtvis kopplas till paracetamol, men det kan finnas hypotetiska möjligheter att det ökar riskerna, exemplet som man kan se mellan paracetamol och inflammatorisk astma hos barn.