BioGerontologi.se

I många förebyggande syften används solskyddskrämer för att motverka utvecklandet av hudcancer, tillföljd av UV-exponering från solen. Att skydda huden från denna strålning ses inte bara som ett effektivt sätt att skydda mot hudcancer, men också mot att bromsa upp förtidigt åldrande av hyn.

Problematiken med att skydda hyn från solen, är att det kan vara ett tveeggat svärd, då cancerrisken minskar från solens exponering, men kan resultera i cancer ändå. Detta beroende på att solen har en livviktig funktion i att få huden att bilda nödvändig form av D-vitamin, som annars inte kan fås genom normal kost. D-vitamin har visat sig effektivt att kunna förebygga och i många fall behandla olika former av cancer. Att använda solskyddskrämer kan då hypotetiskt framkalla cancer i kroppen, på grund av att solskyddskrämen hindrar solstrålningen från att stimulera huden att producera D-vitamin.

Problemet nummer två som fått uppmärksamhet i media, är att kosmetika och solskyddsmedel kan innehålla cancerogena ämnen. Dessa ämnen som man misstänker detta för är titaniumdioxid samt zinkoxid i nanopartikelstorlek. I många läkemedel förekommer även dessa ämnen. Dock förekommer titaniumdioxid och zinkoxid i två typer av former, nanopartikelstorlek och i större patikelstorlek. Den senare anses vara av mindre risk för cancerbildning, då det inte kan absorberas på samma sätt som partiklar i nanostorlek.

Apoteket kommenterar dessa ämnen, och anser att de är säkra, men kan inte motivera full säkerhet:

– Tillverkarna av de solskyddsmedel som säljs via Apoteket följer naturligtvis de riktlinjer som finns inom Sverige och EU för solskyddsmedel. Det är inte ovanligt att nya rön innebär att man måste göra en förnyad bedömning av säkerheten för olika ämnen. Så är det med titandioxid och zinkoxid. Dessa ämnen har använts i både läkemedel och handelsvaror under mycket lång tid, men inte alltid i nanopartikelform, säger Annica Wassing, ansvarig för Apotekets sortiment av handelsvaror.

Apoteket har alltid mycket noggranna kontroller av våra varor och skulle det komma fram att titandioxid och zinkoxid är direkt skadliga tar vi självklart bort varor ur sortimentet som innehåller dessa ämnen. Men i dagsläget är innehållet i våra läkemedel och handelsvaror godkända av Läkemedelsverket.

Läkemedelsverket hävdar dock enligt deras bedömning att nanopartiklarna inte är cancerogena, men inväntar resultat från EU-baserad vetenskapskommité:

Läkemedelsverket har tagit del av en kortfattad rapport från IARC (The International Agency for Research on Cancer som är del av WHO) där titandioxid klassas som en potentiell carcinogen för människor. Läkemedelsverkets preliminära bedömning av rapporten tyder på att det inte föreligger ökad risk för cancer vid intag av titandioxid via munnen eller via huden.

Eventuella hälsorisker med nanopartiklar, däribland titandioxid, i kosmetika utreds för närvarande av en vetenskaplig kommitté på EU-nivå. Kommittén förväntas komma med ett yttrande senare i år. Vad gäller läkemedel för utvärtes bruk inväntar Läkemedelsverket kommitténs yttrande innan en förnyad bedömning görs.

Källor:
Kemisk-tekniska leverantörförbundet – KTF information om nanopartiklar i kosmetik och solskyddsprodukter (PDF)
Apoteket – Apotekets kommentar om nanopartiklar i solskyddskrämer och kosmetika
Läkemedelsverket – Titandioxid och risk för cancer
SvD – Kosmetika kan framkalla cancer
DN.se – Kosmetika kan framkalla cancer
International Agency for Research on Cancer (IARC) – Titanium dioxide (IARC Group 2B), Summary of data reported, Feb. 2006 (PDF)

Forskare på Panacea Pharmaceuticals, har skapat en diagnostisk metod för att detektera lungcancer. Detta genom att forskarna har identifierat ett specifikt blodprotein som förekommer nästan bara hos patienter med lungcancer. Genom denna metod kan man upptäcka lungcancer i väldigt tidiga stadier och därmed öka chansen för lyckad behandling. Lungcancer är en av de vanligaste cancerformerna med över 3000 insjuknande svenskar per år. I USA är siffran 213 000 drabbade i år.

Proteinet som de identifierat, Mänskligt Aspartyl (Asparaginyl) ß-Hydroxylas, (MAAH), är ett sådant som förekommer i stora mängder i lungcancercellernas yttre membran, och finns annars vanligen bara inuti friska celler. Detta protein är troligen kopplat till att reglera tillväxtfaktorer åt cellerna, och kan därför hos lungcancerceller få dem att växa okontrollerat. Vid undersökningar av 160 lungcancerpatienter med alla olika stadier och lungcancerformer kunde man identifiera MAAH-proteinet i blodet.

En annan ny behandlingsmetod för lungcancer har tagits fram, som är en genetiskt individuell behandlingsterpi. Metoden bygger på att man använder ”genchips” som lyser upp de mest aktiva generna i ett cellprov. Dessa genchips är utvecklade av Affymetrix. Genom att identifiera vilken typ av gen det rör sig om i lungcancercellerna, så kan läkarna bättre välja ut ett mer specificerat cancerläkemedel, som resulterar i effektivare behandling och med mindre biverkningar.

Källor:
Panacea Pharmaceuticals
ScienceDaily – Blood Protein Detects Lung Cancer, Even At Earliest Stage
Yahoo! News – Gene chip helps doctor target cancer treatment
Affymetrix
Vårdguiden – Lungcancer

Enligt en ny metastudie (18 totalt) på prohormonet D-vitamin (kalciferol), med totalt 57 311 personer, så minskar risken för dödlighet med 8%. Av dessa personer så dog 4 777 personer under den studieperiod som gjordes.

Information framgår dock inte vilken typ av D-vitamin som användes som tillskott i dessa studier, om det var vitamin D2 (ergokalciferol) eller vitamin D3 (kolekalciferol).

D-vitamin är en substans som är väldigt intressant i forskarkretser, främst för dess förmåga att förhindra många svåra och kroniska sjukdomar. Allt mer forskning visar också att D-vitamin har cancerskyddande egenskaper, mer än vad man tidigare trott. Andra gynnande egenskaper rör hjärt- och kärlsjukdomar, MS, diabetes, tuberkolos med flera.

Det finns idag omfattande epidemiologiskt stöd för hypotesen
att D-vitamin motverkar uppkomsten av flera vanliga cancerformer
(i bröst, tjocktarm, ändtarm, livmoder, äggstockar och
prostata samt lymfom) [61]. En korrelation mellan årlig UVBstrålning
i olika delar av USA och såväl incidens som mortalitet
i olika cancersjukdomar visar tydligt detta samband [62]. Starkast
samband uppvisar koloncancer, där en metaanalytisk
dos–responsstudie kommit fram till att dagligt intag av 25 g eller
serumnivå av 25-OH-D >82 nmol/l minskar risken med 50
procent [63].

Läkartidingen – D-vitaminbrist kanske vanligare än vi trott

Studier visar också att vitamin D-brist är vanligare än man har trott, och att de rekommendationerna som ges om doser anses vara för låga. Hypotetiskt kan D-vitaminbrister ha stort spel med i den svackande folkhälsan, och kan vara en bidragande orsak till ökandet av många vanliga och allvarliga sjukdomar, samt för tidig död.

Källor:
Dagens Nyheter – Extra D-vitamin kan förlänga livet
Läkartidiningen – D-vitaminbrist kanske vanligare än vi trott (PDF)

Nedan klipp från brittiska BBC visar en ny behandlingsmetod av cancer. Metoden bygger på att man injicerar genetiskt modifierade virusceller i cancertumören, som sedan förstör cancercellerna inifrån, men låter friska celler vara. Resultaten av de första försöken är dock ännu okända.

Engelskt tal.

Enligt Chris Phoenix, Center for Responsible Nanotechnology, så kommer nanoteknologin lova många medicinska genombrott i behandlandet och förebyggandet av sjukdomar.

Medicinska sjukvården kommer bli en viktig förmånstagare av molekylär tillverkning. Medans den mänskliga kroppen och hjärnan är extremt komplex, så kommer MT (molekylär tillverkning) leda till snabb förbättring i behandlandet av många sjukdomar, och om inte allt för länge så kommer vi kunna behandla nästan alla sjukdomar, inkluderat de flesta eller alla orsakerna till åldrande.

Artikel:
Nanontechnology Now – Early Products in the Nanotech Revolution

Nya framsteg görs på att hitta terapier för att reparera skadade hjärtan efter exempelvis hjärtinfarkter. Vid hjärtinfarkter så dör karidomyocyter, hjärtceller, som inte återskapas full ut vilket resulterar i kroniska skador.
Problemet med många studier och försök är att återskapelse av kardiomyocyter har varit problematiska, då man inte fullt ut lyckats skapa dessa.

I äldre tester där man inplanterat mänskliga stamceller från embryon i hjärtan hos möss, har man lyckats bara att få fram 1 % kardiomyocyter. De nya testerna har lyckats bättre och fått stamcellerna att omvandla sig till kardiomyocyter med 90 %. Detta har genomförts med olika tekniker som tillsättande av olika tillväxtfaktorer. Övriga problem med detta är att övervinna celldöd av dessa stamceller, då det är vanligt förekommande. Problemet sen för forskarna har varit att transplantera dessa stamceller tillsammans med de olika tillväxtfaktorerna till det givna målet. De har också gjort försök med denna mix av tillväxtfaktorer, att också ha med läkemedel som hindrar cellerna från att genomgå celldöd.

Nästa steg i dessa tester är att utföra dem på större djur och tester på människor väntas komma om två år.

Källa:
ScienceDaily – Human Derived Stem Cells Can Repair Rat Hearts Damaged By Heart Attack

I USA görs det studier på olika läkemedel om har effekt på AGE’s (advanced glycation end-products). AGEs är korslänkning mellan socker- och proteinmolekyler. Sockermolekyler fäster sig fast i proteiner och lipider utan inverkan av enzymer, och detta leder till olika sjukdomar och åldrande. Korslänkning tros vara en av huvudorsakerna till åldrande.

Det är därför just intressant och hitta läkemedel och terapier som kan bryta dessa korslänkningar. Problemet med denna typ av forskning på läkemedel är att det kan inte tas fram för åldrande, eftersom det inte räknas som en sjukdom. Därför fokuserar man sig främst på diabetessjukdomar och dess effekter med njurkomplikationer och AGE’s. Tester utförs nu med ett läkemedel som heter LR-90. Detta läkemedel har visat sig har goda antioxidanta effekter. Testerna (in vitro samt möss) visar att LR-90 har effekt på att bryta upp AGE’s, blockera RAGE-aktivitet (AGE-receptor) samt förhindra proteinoxidering i njurarna. Forskarna av dessa studier tror att detta kan förhindra arterioskleros i njurarna. Ökad insulinresistens vid diabetes leder vanligen till arterioskleros i njurar, hjärtat, ögon, små blodkärl med flera, beroende på dess påverkan av lipider.

Andra studier på AGE-brytare som Alagebrium (det äldre namnet ALT-711, kemikakiskt namn [4,5-dimetyl-3-(2-oxo-2-fenyletyl)-thiazolium klorid]) har visat goda effekter och även positiva effekter på hypertoni.

Problematiken med denna första generation av AGE-brytare är att de har misslyckats att visa bra resultat i människostudier. Troligen är detta beroende på att blandningarna av AGE-brytare skiljer sig mot in vitrostudier och djurförsök. Men detta är något som forskare försöker lösa och kommer säkerligen med tiden att lösa det.

Studie:
Pubmed – Novel inhibitors of glycation and AGE formation

Artiklar:
Wikipedia EN – Advanced glycation endproduct
Wikipedia EN – Glycation