BioGerontologi.se

Progeria är en sjukdom som uppstår hos ett fåtal barn, där deras kroppar till synes åldras upp till 10 gånger snabbare. Barnen får kroppar som ser ut att vara en gammal människas, och dessa barn lever inte längre än till yngre tonåren. Barnen får sjukdomar som liknar åldrande männsikors, exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar. Det finns idag runt 50 kända fall av barn som lider av progeria.

Den troliga orsaken anses vara en mutation som uppstår i sperman före befruktning, där ett giftigt protein skadar cellkärnan, och som sedan leder till att cellerna som utvecklas med kraftiga deformationer som leder till sjukdomen.

I nya försök med läkemedlet farnesyltransferasinhibitor (FTI) vill man försöka behandla progeriabaserad hjärt- och kärlsjukdom, och det har visat lovande resultat där det kan reparera cellkärnan, och därmed skydda det genetiska materialet. I försöksmöss med progeria, har FTI visat sig hindra hjärt- och kärlsjukdomar. Detta kan leda till nya behandlingsprinciper för progeriadrabbade barn.

Vad forskarna också har upptäckt, är att FTI skulle kunna användas för alla människor med hjärt- och kärlsjukdomar, då det toxiska proteinet finns hos dessa också, precis som i progeriasjukdomen.

Tester är pågående, men hur effektivt läkemedlet är på människor är ännu inte fastställt.

Källor
Wikipedia – Progeria
Scientific American – New Hope for Progeria: Drug for Rare Aging Disease
The Progeria Research Foundation

Senaste året har både medial tv-reklam och annonsering för vaccinationsläkemedlet Gardasil framförts som ett rekommenderat behov för alla flickor och kvinnor mellan 9 till 26 år, för föreyggandet av livmoderhalscancer (cervixcancer). Läkemedlet godkändes 2006 av Läkemedelsverket.

Vaccinet är riktat mot humant papillomvirus som tros orsaka livmoderhalscancer och vara den näst vanligaste cancerdödsorsaken efter bröstcancer hos kvinnor.

Debatt, en mera tyst icke-mediabaserad sådan, har framförts i flera års tid hurvida humant papillomvirus kan orska livmoderhalscancer eller inte. Denna debatt har uppstått i att de studier som framförs som bevis för papillomvirusets eventuella cancerframkallande egenskaper, inte är vetenskaplig hållbara. Food and Drug Administration (FDA) i USA, motsvarande Livsmedelsverket och Läkemedelsverket, reviderade under 2003 uppfattningen om cancerrisken med papillomvirus till att viruset idag inte längre anses vara kopplat till orsakandet av livmoderhalscancer. FDA framför detta i ett dokument som finns att läsa här på deras hemsida. På sidan 5 framför de:

FDA pressmeddelande i 31 mars 2003 medger att ”de flesta infektioner (med HPV) är kortlivade och inte associerade med livmoderhalscancer”, som ett erkännande av de framsteg inom medicinsk vetenskap och teknik sen 1988. Med andra ord, sedan 2003 anser den vetenskapliga personalen vid FDA inte längre att HPV-infektion att vare en högrisk för sjukdom när man nu skriver läromedel för allmänheten.

Dokumentet framför också följande:

Baserat på nya vetenskapliga rön publiceras från de senaste 15 åren är det nu allmänt accepterat att identifiering och klassificering HPV-infektion inte har en direkt relation till stratifiering av risk för livmoderhalscancer. Mest akuta infektioner orsakade av HPV är självbegränsade [1, 4-7]. … Upprepade sekventiell övergående HPV-infektioner, även när de har orsakats av ”hög risk” HPVs, är de inte förknippade med hög risk att utveckla skador på skivepitelet, ett förstadium till livmoderhalscancer.

Kvinnor som visar sig vara positiva för samma stam (genotyp) av HPV vid upprepade tester, lider sannolikt mycket av en ihållande HPV-infektion och anses ha hög risk att utveckla förcancerintraepiteliallesioner i livmoderhalsen. Det är den ihållande infektionen, inte viruset, som bestämmer cancerrisk.

Pressmeddelandet gällande denna revidering på FDA’s hemsida, uttrycker samma sak:

Även om graden av HPV-infektion i denna grupp är hög, är de flesta infektioner kortlivade och inte associerade med livmoderhalscancer.

På Karolinska Institutets hemsida gällande papillomvirus säger man:

Eva Rylander berättar att HPV nu anses vara en nödvändig, men ej tillräcklig faktor för utveckling av skivepitelcancer. Med DNA-teknik har man kartlagt ett hundratal olika papillomvirustyper, varav ett 30-tal finns i underlivet. Det är framför allt HPV 16 och HPV 18, som förekommer i liv moderhalscancer och dess förstadier. HPV 18, som är relativt ovanlig i befolkningen, finns däremot ofta i adenocancer och då särskilt i de mest elakartade tumörerna. Genom att använda allt känsligare metoder har man funnit många HPV-typer i mycket små mängder hos helt friska individer. Dessa hålls normalt under immunologisk kontroll, men kan kanske påverkas av bland annat stress, andra infektioner och p-piller.

Alltså, det anses av myndigheter att humant papillomvirus inte är orsaken livmoderhalscancer, utan upprepade infektioner.

Hur effektiv är då ett eventuellt vaccin mot papillomvirus och förebyggandet av livmoderhalscancer? FDA omnämner i ett dokument att vaccinet inte hade någon skyddande effekt alls, samtidigt som den också visade sig öka risken av livmoderhalscancer med 44,6% hos vissa grupper:

PCR-baserade HPV-detektionsenheter som ger möjlighet till exakta HPV-genoidentifieringa är ett mer akut behov nu, eftersom vaccination med Gardasil av de kvinnor som redan är seropositiva och PCR-positiva för vaccin-relevanta genotyper av HPV, har visat sig öka risken för utveckla höggradig förcancerlesioner med 44,6%, enligt en FDA VRBPAC bakgrundsdokument: Gardasil HPV tetravalent vaccin, 18 maj 2006, VRBPAC-stämman.

Den ansedda vetenskapliga tidskriften The Journal of the American Medical Association, JAMA, granskade vaccinet Gardasil i en artikel och fann att det inte hade någon skyddande effekt:

Inga tydliga tecken på vaccinets terapeutiska effekt sågs i analyserna begränsade till kvinnor som fått alla doser vaccin eller med tecken på inre HPV-infektioner vid införsel (Tabell 2). Vi har inte observerat några tecken på vaccineffekter när vi stratifierat analysen på utvalda studiepostegenskaper som avspeglade [olika parametrar] (TABLE3). Inte heller några belägg för vaccinets effekter observerades i analyserna stratifierade efter andra studien i parametrar som tros kunna påverka tydlighetstecken och effekt av vaccinet, inklusive gången sedan sexuellt inledande, orala preventivmedel som används, cigarettrökning, och samtidig infektion med C trachomatis eller N gonorrhoeae (tabell 3).

Kommentar
Cancer är en av de mest förödande sjukdomarna vi har idag, och alla medel som används för att utvecklas behandlingsmetoder behövs. Vad som inte behövs, är oviljan att acceptera vetenskapliga revideringar som kan kasta nya ljus över behandlingar och förståelser av sjukdomar. Vetenskap är inte statisk, utan är den bästa kunskapen vi har idag. Vetenskapen imorgon kan vara en annan, och vi måste därför hela tiden granska våra medicinska metoder och uppfattningar för att komma ett steg närmare den optimala lösningen.

Avseende humant papillomvirus är det tydligt att det inte är helt fastställt att det är en orsak till livmoderhalscancer. De eventuella riskerna med att vaccinera sig mot ett sådant virus måste därför tas i beaktande när ny vetenskaplig forskning kommer. Att hålla sig fast vid gamla och felaktiga uppfattningar är pseudovetenskap.

Källor
Karolinska Institutet – Papillomvirus en av flera orsaker till cervixcancer
Food and Drug Administration
FDA News – FDA Approves Expanded Use of HPV Test

Vanlig föreställning sen tidigare är att cancerceller är lika i grunden, men ny forskning visar att endast vissa typer av cancerceller kan få tumörer att växa och leva – cancerstamceller. Dessa cancerstamceller verkar vara resistenta mot dagens konventionella cancerbehandlingar.

Denna upptäckt kan därför leda till nya behandlingsterapier som enbart kan attackera dessa cancerstamceller. Forskare på Harvard Medical School har redan lyckats med att utveckla metoder för att hitta nya läkemedel som kan attackera dessa cancerstamceller. Forskningen har i första hand varit fokuserat på cancerstamceller associerat till leukemi, men de tror att samma principer kan komma att gälla för andra typer av cancerbehandlingar, men det är dock inte helt säkert eftersom cancerleukemi skiljer sig från solida cancertumörer.

Artikel
Technology Review – Attacking Cancer Stem Cells