BioGerontologi.se

Vad är åldrande?
Åldrande tillskrivs främst de biologiska förändringarna som sker i kroppen under tidens lopp. Förändringar sker med tiden och försvagar kroppen. Detta leder till sämre immunförsvar, svaghet, sämre syn och hörsel med mera. Tiden är dock inte kopplad till det biologiska åldrandet, det vill säga att åldrandet sker olika snabbt hos människor. Åldrande leder slutligen till död.

Varför åldras man?
Det finns idag inget säkert svar på vad åldrande beror på, men man har funnit många av dess mekanismer och orsaker. Först och främst måste man skilja på olika typer av åldrande; åldrande sker i en biologisk utvecklingsfas och inte i en kronologisk tidsfas. En person som är 60 år kan biologiskt ha hälsa som en 40-åring, medans en annan 60-åring kan ha hälsa som en 75-åring. Detta är beroende på olika faktorer som spelar in som påverkar det biologiska åldrandet. Normalt åldrande innebär att människan åldras utan svåra sjukdomar, medans patologiskt åldrande är där man drabbas av olika svåra sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar, alzheimer, parkinsons med mera.

Vilka är åldrandeteorierna?
Det finns två olika huvudsakliga kategorier man klassificerar åldrandeorsaker på:

1) Åldrande beror på nedbrytande av kroppen till följd av skador.
2) Åldrande beror på programmerat åldrande.

Under dessa två olika huvudkategorier finns det sedan subteorier. Några följande:

Slitageteorin
Denna teori skapades av den tyska biologen dr. August Weismann. Slitageteorin lades fram av honom år 1882. Teorin bygger på att kroppen slits ut genom mångårigt användande, där vi utsätter kroppen för ätande, gifter, stress med mera. Detta leder till att kroppens celler och organ slits ut och resulterar i åldrande för att slutligen leda till döden.

Neuroendokrina teorin
Neuroendokrina teorin baseras på Slitageteorin och las fram av ryska professorn Vladimir Dilman 1983. Denna teori baserar sig på slitageteorin. De neuroendokrina körtklarna som producerar olika hormoner, slits med tiden och detta resulterar i minskad hormonproduktion i kroppen. Hormoner är viktiga signalsubstanser som reglerar kroppen och ser till att kroppen och organen håller sig vitala.

Genetiska kontrollteorin
Denna teori baserar sig på att våra gener är programmerade för att människan ska åldras och slutligen dö. Denna förprogrammering finns i DNA’t, och alla människor har olika tidsramar för hur snabbt denna ”programmering” fortlöper.

Fria radikaler
Denham Harman, nobelprisnominerad 1995, är den som anses vara fadern till denna teori. Teorin utvecklades las fram i början av 1950-talet. En fri radikal är en molekyl eller en atom som har ojämna elektroner i det yttre skalet. Dessa radikaler försöker sno en elektron från exempelvis en cell, för att bilda jämt antal elektroner i sitt elektronskal. Om en elektron blir borttagen från en cell, så uppkommer allvarlig skada på cellen. Dessa reaktioner leder inte bara till cellskador, utan också skador på DNA och annat. Detta kan leda till åldrande och sjukdomar.

Kan åldrande stoppas?
Åldrande kan bromsas upp till den nivån att åldrandet är försumbart. Ett försumbart åldrande skulle betyda att människans livslängd skulle kunna förlängas radikalt. Idag saknar vi medicinen och teknologin för att kunna bromsa och omvända åldrandet till det förhållandet att människan skulle kunna leva extrema livslängder. Ända sen antikens dagar har människan sökt efter nyckeln till ett evigt liv, där åldrande inte existerar. De kinesiska taoisterna sökte redan för flera tusen år sedan en väg till evigt liv, och de experimenterade med olika livselixir som skulle ge dem evigt liv, men som innehöll giftiga tungmetaller vilket resulterade i dödsfall. Men hur vet vi att vi kan bota åldrandet? Idag vet vi att de senaste decenniernas medicin kan och förlänger livslängden hos människor. Medellivslängden ökar ständigt, och har ökat med tre till fyra år under de senaste 20 åren. Japan har idag den högsta medellivslängden på 83 år, och Sverige på en sjätteplats med 80 år. De hälsosamma levnadsåren är i genomsnitt 62 år. Om vi ser till hur medellivslängden var tidigare, så var den 1797 runt 25 år och 1897 runt 48 år. Detta är den såkallade ”tysta” livsförlängningen som skett. Man beräknar att medellivslängden kommer ligga mellan 120 och 150 år innan år 2047. Detta om inte ny medicin för radikal livsförlängning hinner ske innan.

Vad är biogerontologi?
Biogerontologi är en relativt ny vetenskap som uppstod ungefär på 1970-talet. Biogerontologi är fokuserat på de biologiska, fysiologiska och genetiska aspekterna av åldrande. Biogerontologi är en mer fokuserad gren på det biologiska åldrandet än vad den traditionella gerontologin är, som huvudsakligen fokuserar sig på åldrandet som helhet. Inom biogerontologin så ligger mycket fokus på det cellulära åldrandet, men även det organmässiga åldrandet. I den nuvarande biogerontologiska forskningen ligger mycket fokus på molekylärbiologi, stamcellsterapi, läkemedel, nutrition och liknande. Forskningen idag vet väldigt lite om varför vi åldras och vilka mekanismer som triggar dem, men biogerontologin har funnit många troliga mekanismer som kan orsaka åldrande.

Biogerontologin hoppas att i framtiden kunna tillräckligt förstå åldrandemekanismerna och utveckla medicinsk behandling som kan bromsa och återställa kroppen till ett yngre och friskare fysiskt skick. Förhoppningen med detta är inte bara att människor kommer kunna få en längre livslängd, utan också slippa många av de sjukdomar som kopplas samman med åldrande.

Antti Ekström

Källor
- Klatz Roland, Goldman Robert, ”Stopping The Clock: Dramatic Breakthroughs in Anti-Aging and Age Reversal Techniques”, 1997, passim.
- Wikipedia, http://sv.wikipedia.org
- Regeringen, www.regeringen.se